Svenska leverantörer till offentlig sektor är tveksamma till inköpscentraler. Enligt den enkät som Fsol, Föreningen Sveriges offentliga leverantörer, gjort bidrar centralerna inte till bättre offentliga affärer.
Endast tio procent av leverantörerna svarade att de ser positivt på inköpscentralernas funktion för en fungerande offentlig marknad. Kritiken riktas främst mot den brist på transparens som följer av att vissa inköpscentraler (läs: SKL Kommentus Inköpscentral) inte anser sig omfattas av offentlighetsprincipen.
I enkäten menar drygt 70 procent av leverantörerna att ökad transparens är en förutsättning för en fungerande offentlig marknad. Den finansieringsmodell, via avgifter, som tillämpas av flertalet inköpscentraler uppskattas inte heller.
I enkätundersökningen, som genomfördes i början av maj, luftade drygt 6 000 leverantörer sin inställning till inköpscentraler, upphandlingsgränser, transparens och upphandlingens företagsinterna status. Syftet med enkäten var att skaffa underlag till föreningens remissyttrande på upphandlingsutredningen.
Fsol skriver i sitt remissvar (pdf) att upphandlingsutredningen ”förefaller ha förbisett vissa betydelsefulla frågor som rör inköpscentralernas arbetsmetoder och funktionssätt”. Förhoppningen är därför att regeringen i den fortsatta beredningen av betänkandet lägger fram ett förslag om att alla inköpscentraler ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Finansiering via anslag bedöms bättre än att lägga en procentsats av de inköp som görs på de ramavtal som upphandlas av en inköpscentral. Procentpåslag innebär enligt Fsol att ju högre priser som inköpscentralen får i sina ramavtal desto större blir inköpscentralens intäkter.
