Det framgår av en promemoria från finansdepartementet med anledning av IPI, Instrumentet för internationell upphandling, med tillhörande EU-förordning som påverkar svensk rätt.
Regeringen vill därför att LOU och övriga upphandlingslagar kompletteras med bland annat en ny skrivning i första kapitlet enligt följande:
”Det kan finnas unionsrättsliga bestämmelser om upphandling som har företräde framför bestämmelserna i denna lag.”
I promemorian lyft fördelarna med en generell reglering enligt förslaget: tydlighet om unionsrättelsens betydelse, systematiken i upphandlingslagarna kvarstår och regelverket riskerar inte att bli svårtillgängligt.
Ur promemorian:
”Ett alternativ till en generell reglering är att på flera ställen i upphandlingslagarna, som i förfarandereglerna om utvärdering av anbud och bestämmelserna om uteslutning av leverantörer, föra in en uppräkning av sådana artiklar i förordningar som innehåller bestämmelser med avvikande reglering. Sådana upplysningar riskerar dock att snabbt bli daterade och att över tid bli många. På sikt skulle det därför bli svårt att få en överblick över upphandlingslagstiftningen och ta till sig dess innehåll.”
Regeringen motiverar lagändringarna med en utveckling där EU-förordningar som påverkar offentlig upphandling ökar.
IPI är ett exempel med ett regelverk kring hur EU kan möta så kallade tredjeländer som stänger sina upphandlingsmarknader. EU-kommissionen kan då besluta om IPI-åtgärder som stoppar ”tredjelandets” tillgång till offentlig upphandling inom EU.
IPI-förordningen börja gälla redan i augusti 2022 men regeringen ser ändå inga hinder med lagändringar som träder ikraft först 1 februari 2025. Den bedömningen görs med hänvisning till att EU-kommissionen ännu inte gått vidare med någon IPI-åtgärd.
De anpassningar av upphandlingslagarna som regeringen föreslår – med en remissrunda som stängs 12 april – täcker även in bestämmelser som skyddar leverantörers rätt till rättsmedel samt ett förtydligande av Konkurrensverkets tillsynsansvar.
