Rapportförfattarna har skickat mer än 6 000 fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter administratörer, kockar, lokalvårdare, restaurangbiträden, butikssäljare, företagssäljare och lastbilsförare. Därefter mättes arbetsgivarnas svar, till exempel kallelser till anställningsintervjuer.
Författarna finner att medelålders och äldre arbetssökande väljs bort. Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan i 40-årsåldern, och minskar sedan med den sökandes ålder. Närmare pensionsåldern är chansen att bli kontaktad mycket låg. Tio års högre ålder medför cirka 5 procentenheters lägre chans att bli kontaktad.
– Det bör inte råda något tvivel om att arbetsgivarna åldersdiskriminerar, säger Magnus Carlsson, som är en av rapportförfattarna. Vi hittar mycket stora effekter och ålder är verkligen en negativ faktor i rekryteringsprocessen.
– Åldersdiskrimineringen är större för kvinnor än för män. Vi undersöker även om det finns skillnader mellan män och kvinnor i chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare. Vi finner endast små könsskillnader i genomsnitt, men viss variation mellan olika yrken.
Arbetsgivarna uppfattar äldre som mindre flexibla och drivna
En enkätundersökning riktad till ett representativt urval av arbetsgivare visar att det finns tre egenskaper som arbetsgivarna anser är viktiga och som de oroar sig för att arbetstagare över 40 år har börjat förlora: förmågan att lära sig nya saker, att vara anpassningsbar och flexibel samt driven och initiativrik.
– Kanske tror arbetsgivare att arbetstagare förlorar dessa förmågor redan i medelåldern, säger Stefan Eriksson, en av rapportförfattarna.
Lägre arbetskraftsdeltagande och lägre rörlighet bland äldre?
Åldersdiskriminering kan medföra stora samhällskonsekvenser. Dels med tanke på att Sverige har en demografisk utmaning med en åldrande befolkning som behöver arbeta längre, dels kan åldersdiskriminering medföra minskad rörlighet i arbetskraften. Om medelålders och äldre förväntar sig att bli diskriminerade kan det medföra att de inte söker efter ett nytt jobb, eller inte finner ett nytt jobb, även i de fall där de skulle behöva byta jobb eller yrke. Låg rörlighet kan i sin tur hämma utvecklingen på arbetsmarknaden och minska tillväxten i ekonomin. Till detta kommer den psykologiska kostnaden för de personer som inte upplever sig vara behövda på arbetsmarknaden.
Fältexperiment – metod för att mäta diskriminering
För att undersöka om det finns åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden genomfördes under 2015 och 2016 ett så kallat fältexperiment. Mer än 6 000 jobbansökningar för fiktiva sökande i åldrarna 35–70 år skickades till arbetsgivare som annonserat efter personal. Åldern varierade i ansökningar som i övrigt var meritmässigt identiska. Arbetsgivarnas svar mättes sedan, till exempel kallelser till anställningsintervjuer. Genom experimentet har forskarna full kontroll över innehållet i ansökningarna och kan fastställa att eventuella skillnader i chansen att bli kontaktad beror på att arbetsgivarna särbehandlar utifrån ålder och inte på några andra skillnader mellan de sökande.
Hans Lönn
Hur sjukt kan det bli? Skolorna har blivit allt sämre! Nyutexaminerade har obefintliga kunskaper och saknar yrkeserfarenhet! Så slås de ut av gamla rävar som under ett långt yrkesliv bibringats relevanta kunskaper! Det kan inte bli sjukare!