Jag vill att offentlig verksamhet ska vara med och bidra till smarta lösningar på samhällsproblem inom sina olika verksamhetsområden. Kommuner och landsting ska vara med och ta fram kloka arbetssätt och ett verktyg för detta är offentlig upphandling. Genom att ställa miljökrav på rätt sätt kan kommuner och landsting sänka sina energikostnader, minska sin miljöpåverkan och också leda väg för att fler verksamheter ökar sin miljömedvetenhet. Men miljökrav i upphandling är inget självändamål – fokus måste ligga på att resultatet blir verkligt klimatsmart.
Möjligheterna som finns inom offentlig upphandling är stora, men många som upphandlar använder bara en bråkdel av sina möjligheter. Den offentliga utredningen ”Den goda affären” har hjälpt till att sätta offentlig upphandling på agendan. Detta gör att intresset och kunskapen för att göra smarta affärer uppmärksammas. Det är bra, för i de flesta fall är det inte lagstiftningen utan tillämpningen som brister. Utredningen menar att offentlig upphandling ofta är ett bra styrmedel för att nå miljömål och lyfter fram virtuella möten och nollenergihus som exempel på teknik som bidrar till ökad hållbarhet. Utredningens slutsatser har dock ifrågasatts av bland andra Konjunkturinstitutet som menar att det i dagsläget saknas erfarenhet inom detta område och därför inte går att säga säkert vilken effekt offentlig upphandling med miljökrav faktiskt har för vår miljö och vårt klimat.
Att upphandla ekologiska och närproducerade råvaror är ett exempel på hur vi kan hamna i fällan att ställa miljökrav för miljökravens skull. Ekologiska råvaror har sina fördelar, precis som konventionella livsmedel har sina. Det finns ingen forskning som tydligt fastslår de ekologiska livsmedlens negativa eller positiva klimatpåverkan och åsikterna går isär. Detsamma gäller närproducerat. Kortare transporter betyder inte att hela produktionskedjan genererar mindre utsläpp. Risken är att vi köper ekologiskt eller närproducerat i upphandlingar på falska premisser – eller bara för att det i dagens debatt är det enda politiskt korrekta att göra.
Syftet med offentlig upphandling måste alltid vara att få den för ändamålet bästa varan eller tjänsten till det bästa priset. När miljökrav ställs i offentlig upphandling måste det därför tydligt definieras och framgå på vilket sätt miljökravet fyller en funktion i det sammanhanget där produkten och tjänsten ska användas. Med en hantering där miljökrav i upphandling blir en pålaga utan koppling till köpet riskerar vi att få ett myller av regler som tar ut varandra.
Jag vill understryka att möjligheterna med offentlig upphandling är stora. Jag ser fram emot den fortsatta utvecklingen för att ta fram smarta lösningar för hur offentlig upphandling kan bidra till minskad miljöpåverkan och bli verkligt klimatsmart.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksdagsledamot för Västra Skåne
