Möjligt, tillåtet och tillgängligt ledord i nya lagförslaget

Utredaren och advokaten Anna Ulfsdotter Forssell är nöjd med innehållet i det betänkande som hon lämnade till regeringen en dag före deadline. Utgångspunkten har varit att alla ”vill göra rätt och göra goda affärer” och hon är också nöjd med titeln – Möjligt, tillåtet och tillgängligt – som symboliserar både arbetet och innehållet.

– På knappt ett år har vi fått fram ett förslag som tveklöst innebär enklare och mer flexibla regler kring offentliga upphandlingar, säger hon.

Utredningens andra syfte, att minska antalet överklaganden, ska enligt betänkandet uppnås genom att föreslå ett nytt processkostnadsansvar och en avgift på 7 500 kronor för att ansöka om överprövning.

Det praktiska utredningsarbetet inleddes i september 2017 och till sin hjälp har Anna Ulfsdotter  Forssell haft 23 experter som träffats fem gånger. Förutom de två sekreterarna Jonatan Wahlberg och Henrik Grönberg har hon också haft en referensgrupp av engagerade personer från små och stora myndigheter över hela landet. För att hitta rätt anslag har hon dessutom träffat flera tusen personer från både upphandlande myndigheter och enheter och leverantörer.

– Mitt intryck är att alla vill ha en bra relation som bygger på förtroende – och samtidigt göra bra affärer. Det har också varit utgångspunkten i arbetet och vi har inte sett någon anledning att göra detaljerade krångliga regler för att möjligtvis stoppa de få som ägnar sig åt att ”runda lagen”.

För att åstadkomma enklare och mer flexibla regler för upphandling under tröskelvärdet har utredarna skrivit om 19 kap i LOU och LUF samt15 kap i LUFS. Motsvarande kapitel i LUK har de lämnat orört eftersom reglerna där, enligt utredaren, redan är enkla och bra.

Betänkandets förslag överlåter till upphandlande myndigheter och enheter att avgöra hur de vill köpa och reglerar inga detaljer i upphandlingens förfarande. Något som, enligt utredningssekreterare Jonatan Wahlberg, kommer att öka kravet på myndigheterna att informera tydligt om upplägget i sina upphandlingsdokument.

De grundläggande principerna och annonsplikten är kvar oförändrade.

Enligt förslaget måste upphandlande myndighet eller enhet höra en leverantör innan de förkastar ett anbud de betraktar som onormalt lågt. De har dock ingen skyldighet att agera i en sådan situation.

Under arbetet har utredaren noterat att både myndigheter och enheter samt leverantörer ibland känt sig begränsade av reglerna som gäller förtydligande kompletteringar och rättelser.

– Vissa vågar inte använda dem av rädsla för att göra fel, vilket kan leda till att man kan förkasta ett bra anbud på grund av ett slarvfel, för att i stället anta något som är mycket dyrare, säger Anna Ulfsdotter Forssell.

För att undvika det föreslår utredningen en ny regel om dialog som gör det lättare för upphandlande myndighet/enhet att ändra brister i ett inlämnat anbud.

För direktupphandlingar föreslår utredningen en ny nationell princip som innebär att den upphandlande myndigheten eller enheten ska ta tillvara konkurrensen i rimlig utsträckning. Ju högre värde på direktupphandlingen, desto större krav på det konkurrensuppsökande arbetet.

Utredningen vill också ge en upphandlande myndighet eller enhet en ny möjlighet att direktupphandla under pågående överprövning (täckningsköp). I övrigt ska man få direktupphandla i samma omfattning som idag.

Det nya förslaget innehåller ingen särskild reglering för välfärdstjänster. Utredningen menar att alla sociala och andra särskilda tjänster (förutom välfärdstjänster och exempelvis hotell- och restaurangtjänster och juridiska tjänster) ska upphandlas i enlighet med de föreslagna flexiblare reglerna. Sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska kunna direktupphandlas upp till tröskelvärdet (cirka 7,1 miljoner kronor i LOU och 9,4 miljoner kronor i LUF).

Dokumentationsplikten föreslås gälla från första kronan i stället för från dagens 100 000 kronor.

Utredarna föreslår att dagens beloppsgränser för direktupphandling avrundas till 600 000 kronor i LOU och 1 100 000 kronor i LUF men anser att regeringen borde se över och höja gränserna.

Sverige har betydligt fler överprövningar än andra länder och utredningens uppdrag har också varit att föreslå åtgärder som minskar dessa. Efter en internationell jämförelse föreslår utredaren två nya regler:

• Ett processkostnadsansvar som ge domstolen rätt att bestämma att den part som förlorar ska ersätta den vinnande partens kostnader för rättegången. Kostnadens storlek är i princip desamma som i allmän domstol.
• En avgift på 7 500 kronor för att ansöka om överprövning. Avgiften föreslås vara densamma för alla mål och är högre än i allmän domstol (2 800 kronor). Skillnaden beror på att alla som ansöker om överprövning är kommersiella aktörer.

– Vi bedömer att avgiften plus risken att behöva betala motpartens rättegångskostnader kommer att ha en avhållande effekt, säger Anna Ulfsdotter Forssell.

I dag vinner upphandlande myndighet åtta av tio mål och utredarens förhoppning är att processkostnadsansvaret kommer att renodla processen eftersom alla parter, inklusive rätten, kommer att vilja lägga tid på rätt saker.

Utredaren har inte föreslagit någon skyldighet för förvaltningsdomstolar att, i likhet med allmänna domstolar, upprätta en tidsplan för sina mål. Men Anna Ulfsdotter Forssell önskar att de ska bli tydligare när det gäller tidsaspekten.

Hon menar att det finns mycket som kan göras utan att ändra lagstiftningen och hon skulle till exempel gärna se att förvaltningsdomstolarna, i likhet med allmänna domstolar, riktade sina förelägganden tydligare för att begränsa antalet överprövningsmål.

– Vårt processkostnadsförslag skulle göra att det blir naturligt för domstolarna att ta tag i detta.

Till sist konstaterar hon att ett enklare regelverk ligger i allas intresse eftersom det frigör tid för sådant som de flesta vill göra men få hinner med. Till exempel innovationsupphandling, möten med leverantörer, att lära känna marknaden, följa upp avtal, förhandla och diskutera olika former av samarbete.

Birgita Klepke

Välkommen att fortsätta diskussionen med Anna Ulfsdotter Forssell och de två sekreterarna vid konferensen Förenklingsutredningen den 6 september.