Sveriges index har minskat stadigt och når en ny lägsta med 80 poäng – minus 9 jämfört med 2015 – i 2024 års jämförelse.
Sverige placerar sig visserligen högt i en internationell jämförelse med en åttonde plats, men är näst sämst i Norden och med Island, 77 poäng, bakom som redovisar en uppåtgående trend.
Danmark toppar med 90 poäng i en mätning på skalan 0-100 av upplevd korruption i offentlig sektor.
Den svenska grenen av Transparency International oroas över utvecklingen och att Sverige kommande år riskerar att halka ner till sämst i Norden.
– Vi har under flera år pekat på den tydligt negativa utvecklingen och trenden har ännu inte brutits, säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige.
Han är positiv till den handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan som regeringen tagit fram men vill se fler åtgärder.
– Riskerna med och arbetet mot korruption är något som nu är tydligare på agendan inom offentlig sektor. Men det krävs att föreslagna åtgärder genomförs, inte minst vad gäller de straffrättsliga åtgärderna mot korruption liksom stärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier, säger Ulrik Åshuvud.
I en SvT-intervju framhåller Åshuvud tre huvudriskområden för korruption: organiserad brottslighet, offentlig upphandling samt intressekonflikter/jäv.
Transparency International Sweden har länge förespråkat en nationell upphandlingsdatabas liknande den som finns i Finland och ser det som ett sätt att jobba för öppenhet och ordning i offentliga affärer.
– Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till 900 miljarder kronor per år och utgör ett särskilt riskområde för korruption. Inrättandet av en nationell upphandlingsdatabas behöver därför prioriteras, säger Ulrik Åshuvud.
