I en rapport pekar Riksrevisionen på att staten i praktiken inte lever upp till högst ställda ambitioner för inköp med miljöhänsyn.
– Myndigheternas engagemang har visserligen ökat, men det är fortfarande vanligt med brister i styrning, organisation, kompetens och uppföljning, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Granskningen har sin grund i att riksdagen upprepade gånger uttalat att Sverige ska vara ett föredöme.
Gällande lagstiftning anger också att en upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn om upphandlingens art motiverar det.
Men vackra ord backas inte upp i praktiken, enligt Riksrevisionen.
”Riksrevisionens övergripande slutsats är att många myndigheter saknar en tillräckligt välorganiserad inköpsprocess och tillräcklig miljökompetens för att de ska kunna sägas arbeta effektivt med miljöhänsyn.”, heter det i granskningen.
Ett par exempel från den myndighetsenkät som Riksrevisionen genomfört är att 62 procent av myndigheterna sällan eller aldrig följer upp de miljökrav som ställs på statliga leverantörer och var tredje upphandlingsfunktion ser bristande signaler från myndighetsledningen som ett hinder för ökad miljöhänsyn.
– I praktiken läggs ofta ansvaret för att ta miljöhänsyn på den enskilda upphandlaren och myndigheten blir då beroende av den personens intresse och ambitionsnivå. Det är för sårbart, säger Henrik Allansson, Riksrevisionens projektledare för granskningen.
Även Regeringskansliet får en känga med kritik mot brister i uppföljning av myndigheternas ambitionsnivå för miljöhänsyn.
Bäst i granskningen klarar sig Upphandlingsmyndigheten, UHM. Riksrevisionen bedömer att UHM:s stöd på området håller god kvalitet både till användarvänlighet och innehåll.
På sin webbplats kommenteras granskningen av Upphandlingsmyndigheten.
Riksrevisionen lämnar två rekommendationer till regeringen: att vidta åtgärder som leder till att rapporteringen om miljöhänsyn vid upphandling inom miljöledningssystemet förbättras samt att ge UHM i uppdrag att följa upp den nationella upphandlingsstrategin regelbundet.
Dessutom ges en rekommendation till UHM och Kammarkollegiet om att samverka för att sprida information om möjligheterna till miljöhänsyn vid avrop från de statliga ramavtalen.
Riksrevisionens granskning har som huvudsakligt underlag fallstudier av fyra myndigheter som upphandlar stora värden (Fortifikationsverket, Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet, Sjöfartsverket och Trafikverket) samt en enkät som gick ut till 207 myndigheter med en svarsfrekvens på 89 procent.
Politiskt är frågan om krav på miljöhänsyn högaktuell. Den nuvarande regeringen har fått ärva förslag om skarpare skrivningar från först S/MP-regeringen (”bör till ska”) och sedan S-regeringen i något modifierad form.
Nye civilministern Erik Slottner har uttalat viss tveksamhet till skärpt lagstiftning utifrån hänsyn till små och medelstora företag.
