Plast är ett av de vanligaste materialen i vår vardag. Till 98 procent tillverkas plast av fossil råvara. Ungefär fyra procent av världens råoljeproduktion går till plasttillverkning. När plasten blir avfall går det mesta till förbränning. Det bidrar i sin tur till ytterligare koldioxidutsläpp.
Värmeförsörjningen i Uppsala sker till största delen genom fjärrvärme från Vattenfall. Där kommer en stor del av den tillförda energin från energiåtervinning ur avfall. För att nå Uppsalas klimatmål, att vara fossilfritt år 2030, behöver därför andelen fossil plast i det brännbara avfallet minska.
Fossil plast bidrar med klimatpåverkande utsläpp vid förbränning och kompostering. I Uppsala bidrar plastavfallet som går till energiåtervinning i fjärrvärmeverket med cirka 120 000 ton koldioxid per år. Det kan jämföras med personbilstrafiken som i Uppsala släpper ut 171 400 ton koldioxid per år.
– För att minska plastens klimatpåverkan är det bästa vi kan göra i dag att öka återvinningen av den fossila plasten. Det tär minst på både klimatet och våra naturresurser. Samtidigt måste vi förstås stimulera utvecklingen av biobaserad plast och alternativ till plastprodukter, säger Anna Hilding, projektledare för effektiv plastupphandling i Uppsala kommun.
Tillsammans med företaget Fresenius-Kabi, Uppsala Pastorat, Region Uppsala, SLU, Uppsala universitet och Vattenfall ska kommunen arbeta för att i sina upphandlingar påverka leverantörer och producenter av plastprodukter att ändra sitt sortiment till en större andel biobaserade och återvunna produkter.
Därutöver arbetar man aktivt med att minska sitt eget användande av fossila plastprodukter. De sju verksamheterna genererar sammanlagt mer plastavfall än hushållen i Uppsala.
– Plasten är en av våra största dolda klimatbovar. Med färre fossila plastprodukter i omlopp minskar vi växthusgaserna och den negativa påverkan på miljö och klimat. Nyckeln till framgång är samverkan. Uppsala samverkar därför aktivt med andra kommuner och inom ramen för Uppsala klimatprotokoll med lokala organisationer och företag i jakten på plasten, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd med ansvar för miljö och klimat.
Uppsala kommun driver även tillsammans med Eskilstuna, Linköping och Norrköping ett EU-projekt som handlar om att bli tuffare kravställare vid upphandlingar och hitta alternativ till många av de fossila plastprodukter som dagligen används i kommunernas verksamheter.
I dagsläget orsakar verksamheterna i de största kommunerna i regionen Östra Mellansverige koldioxidutsläpp på cirka 4 000 ton per år enbart genom sin användning av olika engångsprodukter.
I de aktuella projekten gör de medverkande organisationerna systematiska inventeringar av sin plastanvändning. Checklistor tas fram för att underlätta val och beställning av alternativa produkter och nya krav för upphandling utvecklas i dialog med leverantörerna.
Sverige har i EU åtagit sig att från 2005 till 2020 reducera utsläppen av växthusgaser med 17 procent.
