Riksdagen sa i november nej till de arbetsrättsliga krav som finansutskottet lyfte ur propositionen dagarna innan. Däremot är det klart med de övriga 996 paragraferna som utgör nya upphandlingsregler.
Riksdagen tillkännagav samtidigt att regeringen utan dröjsmål skulle återkomma med kompletterande lagförslag, allt för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning,
I dag fattar regeringen beslut om en ny proposition på upphandlingsområdet i enlighet med det tillkännagivande som riksdagen gav men också krav från EU-rätten.
Till Upphandling24 anger Ardalan Shekarabis pressekreterare Peter Skeppström att det är Kristdemokraterna som lovat stödja det nya förslaget i riksdagen för att ge förslaget majoritet.
Med det hoppas regeringen minska risken för att Sverige drabbas av böter i mångmiljonklassen på grund av bristande implementering av de berörda direktiven.
– Genom denna proposition säkerställer vi nu att det blir ordning och reda i upphandlingar som överskrider EU-direktivens tröskelvärden. Med propositionen uppfyller Sverige EU-rättens krav på skydd för arbetstagare vid upphandlingar, säger civilminister Ardalan Shekarabi.
Det nya förslag som ska läggas fram för beslut i riksdagen innebär i korthet att reglerna kommer att vara tillämpliga endast för upphandlingar över EU:s tröskelvärden och att upphandlande myndigheter och enheter ska vara skyldiga att i sådana upphandlingar ställa krav på lön, semester och arbetstid när det är behövligt.
Tröskelvärdena vid upphandling av varor och tjänster uppgår för närvarande till drygt 1,2 miljoner kronor för statliga myndigheter och till drygt 1,9 miljoner kronor för kommuner och landsting. Vid upphandling av byggentreprenader uppgår tröskelvärdet till drygt 48 miljoner kronor.
