En miljöspendanalys synliggör hur stor klimatpåverkan olika typer av inköp har. Nu har Göteborgs stad gjort en miljöspendanalys i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.
Runt 500 klimatindikatorer från IVL har matchats med omkring 1 200 unika koder kopplade till stadens inköpskategorier.
Under 2020 köpte Göteborgs Stad in varor och tjänster för totalt 26 miljarder kronor. Det genererade 427 000 ton koldioxidekvivalenter, ett mått som används för utsläpp av växthusgaser.
– Det är en skattning och inte en exakt siffra, men det ger oss en uppfattning om vilken klimatpåverkan inköpen har, säger Carolina Hoffenback, miljöspecialist på förvaltningen Inköp och upphandling.
Det är inte bara intressant att se var den totala klimatpåverkan blir störst. Klimatpåverkan per krona är också viktigt att väga in, betonar hon.
Inköpskategorin byggnader är den kategori som har störst inköpsvolym och även störst klimatpåverkan. Men livsmedel och måltider, med en jämförelsevis liten inköpsvolym, har en nästan lika stor klimatpåverkan, enligt kartläggningen.
Företagare och anhörig
Skulle vara intressant att se ”Livsmedel och måltiders” klimatavtryck. Många kommuner sätter prestige på ”köttfria-måltider” även för äldre. Men den mat som levereras av hemtjänst genererar mängder av avfall. Massor av burkar o förpackningar för varje måltid. Främst plast. Och matavfall då smaken inte är anpassad till äldre. Sen skulle också klimatavtrycket av de blöjberg som genereras av hemtjänst osv vara spännande. Idag bygger hemtjänstens minutplanering på att äldre skall ha blöjor. Det finns ingen tid att låta de äldre gå på toaletten enligt sina vanliga rutiner.