Konkurrensverket har beslutat om en ny prioriteringspolicy för sin tillsyn.
Policyn används för att välja vilka frågor som ska granskas närmare bland tips, klagomål och sådant som myndigheten själv upptäcker genom bland annat omvärldsbevakning och analys.
På upphandlingsområdet slår Konkurrensverket fast att tillsynen omfattar hela processen, från annonsering och kravställning till avtal och avtalsändringar. När myndigheten prioriterar vägs utredningsinsatsen mot överträdelsens allvar och behovet av vägledning.
Två omständigheter lyfts särskilt fram. Den ena är om det finns misstanke om en otillåten direktupphandling.
Den andra är om en överträdelse möjliggör eller riskerar att möjliggöra korruption eller annat brottsligt eller förtroendeskadligt agerande.
Konkurrensverket beskriver otillåtna direktupphandlingar som de allvarligaste överträdelserna på upphandlingsområdet. Skälet är att de sätter konkurrensen ur spel, riskerar att leda till dyrare inköp och dessutom utgör ett särskilt riskområde för korruption.
Även bristande rutiner och dokumentation kan få betydelse för prioriteringen. Sådana brister försvårar både tillsyn och allmänhetens insyn och kan samtidigt göra det lättare att dölja korruption och otillbörlig påverkan.
– Som myndighet ska vi alltid använda våra resurser så effektivt som möjligt. Därför måste vi noga prioritera vilka frågor vi fördjupar oss i, säger generaldirektör Marie Östman i ett pressmeddelande.
De största nyheterna i policyn finns på konkurrensområdet. Den har kompletterats med hur Konkurrensverket prioriterar tillsyn enligt den nya lagen om offentlig säljverksamhet, LOS, och ärenden om konkurrensfrämjande åtgärder.
Myndigheten beskriver också när företagskoncentrationer som inte är anmälningspliktiga kan bli föremål för granskning.
När det gäller offentlig säljverksamhet pekas bland annat underprissättning och vägrat tillträde till viktig infrastruktur ut som exempel på ageranden som kan motivera tillsyn.
