IOP är framtiden enligt forskare

I ett års tid har Henrik Eriksson, docent på Chalmers och projektledare, tillsammans med Inga Narbutaité Aflaki, universitetslektor på Karlstads Universitet, och Thomas Schneider, adjungerad lektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University, bedrivit forskning på IOP Ensamkommande i Göteborg. Slutsatserna redovisas i rapporten Utmaningar och framgångsfaktorer för att initiera, genomföra och anpassa ett idéburet offentligt partnerskap.

Deras forskning har kommit fram till att detta IOP kan bana väg för en ny riktning i svensk välfärd.

– Vi tror att den här samarbetsformen kan vara framtiden för att möta svåra samhällsutmaningar. Men det krävs vilja, mod och tillit hos beslutsfattare, säger Henrik Eriksson, docent på Chalmers.

Han menar att IOP är en intressant, alternativ form för att utforma och bedriva omsorg i välfärden.

– I en upphandling ligger fokus på att kontrollera att din leverantör följer ett etablerat kontrakt, men i ett partnerskap finns större möjligheter för en öppen dialog, flexibilitet och anpassning efter förändrade förutsättningar, säger  Henrik Eriksson.

Han framhåller de mervärden som den här sortens breda samarbete kan ge.

– Organisationerna kan bidra med olika pusselbitar och kompetenser. I Göteborg har de utöver boende exempelvis kunnat erbjuda de ensamkommande fadderverksamhet, stödsamtal och praktik, säger han.

I rapporten pekar forskarna på vilka hinder och framgångsfaktorer som har funnits för IOP Ensamkommande i Göteborg – kunskap som kan bana väg för andra, framtida IOP.

Henrik Eriksson konstaterar att Göteborgs Stad har haft ett etablerat samarbete och väl fungerande relationer med de idéburna organisationerna. Samtidigt betonar han att mod är en viktig förutsättning för att kunna genomföra ett IOP.

– De juridiska ramarna för när och hur ett IOP kan bedrivas är otydliga. Det innebär naturligtvis en risk för överklaganden och kritik. Men det går inte att leva ett politiker- eller tjänstemannaliv och drivas av rädsla. Man måste drivas av samhällsutmaningarna, av en vilja att göra saker bättre. Då krävs mod att våga pröva nya lösningar, och det har funnits i Göteborg, säger han.

Att det behövs engagerade individer – i forskningsrapporten benämnda som ”policyentreprenörer” – i alla delar av partnerskapet är en viktig slutsats. En partsgemensam styrning med ömsesidigt inflytande är en annan utmaning. Parterna behöver ständigt kunna anpassa verksamheterna efter varandra och de nya förutsättningar som kan dyka upp – vilket blev påtagligt när flyktingströmmarna minskade och ersättningssystemet för boendet för ensamkommande gjordes om.

– Här sattes partnerskapet på prov, och det blev tydligt att vilja och goda relationer krävs för att möta nya förutsättningar i ett IOP, säger Henrik Eriksson.

Han tror att allt fler IOP kommer startas i välfärden, exempelvis samarbeten kring integration, vård och omsorg, samt för hemlösa och andra utsatta grupper.

– Att jobba med partnerskap är en generell trend i samhället. I ett IOP kan idéburna organisationers kunskaper och erfarenheter utnyttjas, men då måste offentliga aktörer och myndigheter hjälpa till att skapa förutsättningarna, säger Henrik Eriksson.