Ser risker med höjd gräns för direktupphandling

Vid halvårsskiftet höjdes beloppsgränsen för direktupphandling. Svenskt Näringsliv hörde till de organisationer som pekade på riskerna med denna höjning.
 
En undersökning av hur den nya gränsen och de nya reglerna för direktupphandling har tillämpats i Göteborg, Uddevalla, Lidköping, Tjörn och Vårgårda kommun visar att kritiken inte saknar fog.
 
– Sammantaget visar undersökningen att kommunerna inte är särskilt förberedda på en höjning av direktupphandlingsgränsen, säger Emelie Lidén, masterstudent i offentlig förvaltning från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, som gjort den utredning (pdf) som Svenskt Näringsliv publicerar.
 
Av de studerade kommunerna har bara Göteborgs stad och Vårgårda kommun valt att höja gränsen för direktupphandling till 505 800 kronor. Rapporten visar att ingen av de undersökta kommunerna har fört in de nya reglerna vad gäller dokumentationsplikt och riktlinjer i sina interna styrdokument.
 
– Med en höjd direktupphandlingsgräns krävs det att man har en bättre samordning och koll på vad man köper in.
 
Fyra av fem upphandlingschefer uppger att de inte har någon större överblick över hur urval av leverantörer går till samt vad och hur mycket förvaltningar och verksamheter direktupphandlar årligen.
 
I flera kommuner saknas kontinuerligt kontroll- och uppföljningsarbete av inköpen. Detta kan innebära förhöjd risk för korruption och förtroendeproblem.
 
– Flera av de intervjuade upphandlingscheferna tycker att annonsering vid större direktupphandlingar är en lämplig metod för att få till bättre konkurrens. Om kommunerna väljer att vidta de här åtgärderna minskar riskerna för sämre affärer, trots att gränsen för direktupphandling har höjts, menar Emelie Lidén.