”Skenande kostnader” har slentrianmässigt använts för att beskriva en mångårig utveckling av hyrkostnaderna inom vården.
Efter några år med måttlig ökningstakt, där hyrpersonalkostnadernas andel av de total kostnaderna varit förhållandevis stabila på strax under fyra procent, är begreppet återigen befogat efter en 25-procent ökning för helåret 2022 och nu för första halvåret 2023 plus 28 procent, jämfört med samma period 2022.
Hyrpersonalens kostnadsandel skuttar därmed upp till nära fem procent. För första halvåret var regionernas kostnad 4,6 miljarder kronor.
Ökningen var störst för sjukhussektorn, 35 procent, följt av psykiatrin 23 procent och primärvården 21 procent.
Fördelat per yrkesgrupp är ökningstakten fortfarande störst för sjuksköterskor, nu med en totalkostnad på 2,1 miljarder kronor jämfört med 2,4 för läkargruppen.
Rachel De Basso, ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation, kommenterar:
– Det ansträngda läget i vården har tvingat regionerna att använda sig av hyrbemanning i allt större utsträckning. Många regioner har svårt att få tag på personal med rätt kompetens och då kan det på kort sikt vara nödvändigt att använda sig av hyrbemanning, men i förlängningen får det negativa konsekvenser för både patienter och personal. Det planeras och genomförs insatser i många regioner nu för att vända utvecklingen, det arbetet måste fortsätta och i vissa fall växlas upp.
Norrbotten var den region där kostnaderna ökade mest – 95 procent.
– Just nu är det hyrbolagens marknad, men vi hoppas mycket på den gemensamma upphandling av inhyrd vårdpersonal som görs av alla regioner. Tack vare den kommer priserna att sjunka, säger regiondirektör Ulf Bergman.
– I väntan på avtalet har vi satt som mål att för varje månad som går så måste våra kostnader för inhyrda vara lägre än månaden innan. Vi måste vända det här och få utvecklingen att gå åt rätt håll.
Styrelsen för SKR, Sveriges kommuner och regioner, har nu beslutat om rekommendationen ”att kraftigt minska användningen av hyrbemanning i regionens verksamheter”.
