Alla tjänster som avropas lite då och då utan någon särskild förutsägbarhet kan sägas tillhöra kategorin ramavtal. Leverans behöver i de fallen inte ske i samma stund eller ens samma dag, till exempel leverans av en rapport eller utbildning.
Tjänster som måste fungera dygnet runt, till exempel informationstjänster för pensionsadministration eller lönesystem som kunden ska ha tillgång till direkt, ska klassas som tjänster inom leveransavtal. Samma sak för tjänster som ska utföras med förutbestämd regelbundenhet, till exempel städning två gånger i veckan.
Varför är det viktigt att skilja på? Framför allt för att avtalstiderna kan vara mycket längre för leveransavtal än för ramavtal. Företag och myndigheter förlorar ibland pengar på att leveransavtalen är för korta. De hinner inte nå sin fulla potential, till exempel effektivisera verksamheten, innan det är dags att avveckla avtalen.
Bedöm därför vad som skulle vara den optimala livslängden på ett avtal för era kunder och marknadsför det. Ni måste visa siffror på vilket sätt det effektiviserar deras resurser om de har längre avtalstider för det flesta har som ryggmärgsinstinkt att det är sämre med längre avtal. Att det är mer lönsamt ju oftare de konkurrensutsätts. Utan dessa siffror kommer ni sällan att lyckas.
Det står dock klart, bland annat enligt statistik från Visma och Tieto, att avtalen är längre inom många tjänsteområden i dag än för några år sen.
Kartlägg gärna vad som är vanliga avtalstider i er bransch och sprid den kunskapen till era kunder.
Lycka till!
Magnus Josephson
