Andelen kvinnor bland ledamöterna i statliga myndigheters styrelser och insynsråd har ökat under senare år. Enligt en ny rapport (pdf) har målet om en jämn könsfördelning inom detta område nästan uppnåtts.
Socialdepartementet, som följt hur i statliga myndighetsstyrelser satts samman sedan år 1988, noterar att andelen kvinnor bland ledamöterna totalt sett utvecklats positivt. Den 31 december 2014 uppgick andelen kvinnor till 49 procent och andelen män till 51 procent.
År 1988 hade styrelser, insynsråd, nämnder och stiftelser där regeringen utser samtliga eller en del av ledamöterna jämförelsevis endast 28 procent kvinnor. Jämställdhetspolitikens första etappmål om 30 procent kvinnor uppnåddes 1992. År 1998 var andelen uppe i 44 procent.
Den genomsnittliga andelen kvinnor varierar mellan de olika departementen. Lägst andel kvinnor i styrelser har myndigheter under Statsrådsberedningen med i genomsnitt 36 procent och Näringsdepartementet med i genomsnitt 45 procent.
Högst andel kvinnor, 60 procent, har myndigheter under Arbetsmarknadsdepartementet. Två departement, Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet, har en helt jämn könsfördelning bland ledamöterna.
Insynsråden vid upphandlingsrelaterade myndigheter som Ekonomistyrningsverket och Kammarkollegiet är hälften män och hälften kvinnor. Dock i båda fallen med manlig ordförande. I Statens servicecenters styrelse är fördelningen också jämn – men med kvinnlig ordförande.
Sämre är det i rättsväsendet. Högsta förvaltningsdomstolens styrelse ståtar med 60 procent män och manlig ordförande. Vid marknadsdomstolen är 69 procent män.
