Riksrevisionens uppgift är att vara kritisk, men granskningen av Statens servicecenter är knappast någon skön läsning. Enligt rapporten har ekonomi och verksamhetsutveckling inte följts upp på ett strukturerat och dokumenterat sätt.
Även om styrdokument löpande har tagits fram av myndigheten har riksrevisorerna uppfattningen att dessa inte är tillräckligt kända av personalen. Statens servicecenter har heller inte hunnit ta fram styrdokument på alla områden – att det inte gjorts för upphandling noteras särskilt.
På it-området kritiseras rutinerna för behörighetsadministration och ändringshantering. Statens servicecenter har under 2012 hanterat leverantörsfakturor manuellt. Det har varit möjligt för en person att ensam både registrera och kontrollera betalningarna av leverantörsfakturor.
I oktober infördes en rutin där ytterligare en person kontrollerar belopp över 250 000 kronor. Det är enligt revisorerna en alltför hög beloppsgräns.
Med tanke på att den nya myndigheten ska finansieras av kunderna är det självklart viktigt att den egna faktureringen fungerar. Målet är att servicecentret ska vara i ekonomisk balans 2019. Efter att ha granskat kundfakturering är Riksrevisionens bedömning att myndigheten inte har haft tillfredställande kontroll över fakturering av avgifter under året.
Invändningar görs också mot diariehanteringen – som skett provisoriskt i Microsoft Excel. Ingen på myndigheten kan garantera fullständighet i diariet. Beslut om en upphandling av ett komplett system är fattat.
Statens servicecenter bildades så sent som vid halvårsskiftet 2012 genom en sammanslagning av administrativa enheter från Försäkringskassan och Skatteverket. Under hösten tillkom även den administrativa servicen från Kammarkollegiet.
De brister som uppdagats bör alltså, allt enligt revisorerna, ses mot bakgrund av att myndigheten är så pass ny. Man har haft kort tid på sig att finna rutiner för bland annat styrning och uppföljning av verksamheten.
