–Att offentliga kontrakt inte får fullgöras innebär att upphandlande organisationer inte längre får fullgöra några av sina avtalsförpliktelser mot de leverantörer som omfattas av sanktionerna. Exempelvis är det inte längre tillåtet att göra utbetalningar till leverantörer som omfattas av sanktionerna, säger Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten, i en artikel på myndighetens webbplats.
Upphandlande myndigheter har haft ett halvår på sig att fasa ut befintliga kontrakt, samtidigt som ett förbud mot tilldelning av nya kontakt införts.
Sanktionerna är en del av EU:s politik för att sätta press på Ryssland efter invasionen av Ukraina.
För ramavtal gäller förbud att använda sig av eventuella ryska ramavtalsleverantörer som omfattas av sanktionerna.
–Vi tog i våras fram stöd om vad sanktionerna innebär för upphandlande organisationer. Sedan dess har EU-kommissionen publicerat och utökat sin information om sanktionerna på upphandlingsområdet. Vi har även fått en del frågor om sanktionerna under det halvår de har varit i kraft. Vi har därför sett över och uppdaterat vårt stöd på webbplatsen, säger Henrik Grönberg.
I en analys på Inköpsrådet har Kristian Pedersen och Albin Nyrén på Advokatfirman Kahn Pedersen redogjort för sanktionsbestämmelserna med slutsatsen att många upphandlande myndigheter kommit långt i arbetet men att ”det finns många som inte har börjat än, och vissa som inte heller fullt ut har insett konsekvenserna av sanktionsbestämmelserna och vad som måste göras för att efterleva dem”.
På Inköpsrådet har också Addajuristerna Åsa Edman och Joel Lack framhållit betydelsen av att dela information om Rysslandskopplingar till andra upphandlande myndigheter eller leverantörer.
