Svanenmärkt för att minska klimatutsläppen

Jag tror att vi alla kan vara överens om att klimatkrisen pågår och att arbetet till ett mer hållbart samhälle behöver fortsätta. Vi verkar också vara överens mellan olika delar av samhället (offentlig sektor, politiken och näringslivet) att vi alla, från samhällets alla sektorer, behöver hjälpas åt.

En dansk rapport från Miljömärkning Danmark som publicerades förra året poängterar att offentlig sektors efterfrågan på Svanenmärkta produkter och tjänster i upphandlingar skapar incitament för företag att utveckla mer miljömässigt hållbara lösningar. Detta kan bidra till att skapa långsiktiga strukturella förändringar som främjar mer miljövänlig utveckling över fler sektorer.

I Danmark finns en strategi sedan några år tillbaka: ”Grön upphandling för en grön framtid” som enligt rapporten bland annat har minskat klimatavtrycken från offentlig upphandling genom att göra det obligatoriskt för offentliga upphandlare att senast 2030 välja miljömärkta produkter på områden där det finns en tillräcklig konkurrens och ingen betydande prisskillnad.

Det här vore en intressant vinkel att lyfta in i svenska upphandlingslagstiftningen, men även nu när EU:s upphandlingsdirektiv ska revideras. Då kan vi ju även passa på att koppla på en eventuell skyldighet att främja hållbara lösningar på andra sätt där utbudet inte är lika stort – just för att främja en mer hållbar utveckling.

Syftet med den danska rapporten är att få en djupare inblick i skillnaderna mellan Svanenmärkta och icke Svanenmärkta produkter och tjänster och dokumentera miljö- och klimateffekterna av att välja Svanenmärkt i upphandlingar. För att göra det har en central del varit att ta fram ett antal detaljerade livscykelanalyser (LCA) som har kartlagt produkters miljöpåverkan under hela deras livscykel, det vill säga påverkan i detta fall från produktion till bortskaffande.

Totalt har 13 olika produkt- och tjänsteområden granskats:

 Tvättmedel för textilier
 Diskmaskinmedel
 Handdiskmedel
 Produkter för fordonsvård
 Handtvål
 Återanvända tonerkassetter
 Textilier
 Textilier som innehåller mikrofibrer (t.ex. städprodukter)
 Möbler
 Städtjänster
 Textilservice
 Engångsblöjor för barn
 Nya byggnader

Effekten har bedömts utifrån olika miljödimensioner; klimatpåverkan där det har gått att göra en skillnad utifrån ett CO2-avtryck, cirkulär ekonomi där det har gått att göra en skillnad baserat på en massflödesanalys av in- och utflöde samt oönskad kemi utifrån en kvantitativ bedömning av tillgänglig data.

Det är alltid lite svårt att jämföra olika enskilda produkter, därför har rapporten varit beroende av att informationen från de icke märkta produkterna finns tillgänglig i motsvarande form bland annat.

Ett intressant resultat från rapporten är att för samtliga 13 områden som har granskats visar det sig att Svanenmärkta produkter och tjänster ”har ett signifikant minskat innehåll av oönskade kemikalier” jämfört med icke märkta produkter och tjänster på marknaden.

Även inom området cirkulär ekonomi finns intressanta resultat där ”de Svanenmärkta produkterna kännetecknas av hög kvalitet, lång livslängd och med fokus på att vara återanvändbara och sedan återvinnas”.

Skillnaden gällande klimateffekterna är mer varierande – det skiljer mellan 5 och 63 procent för de olika beräkningarna. Anledningen till detta är minskad energi och materialåtgång för de Svanenmärkta produkterna och tjänsterna.

Några exempel på miljö- och klimateffekter för enskilda produktområden som
visas i rapporten är:

 11 procent lägre klimatpåverkan för fordonstvättar på grund av att Svanenmärkta produkter ofta är mer koncentrerade, vilket betyder att det behövs mindre mängd per tvätt.

 Ökad cirkularitet i Svanenmärkta textilier då de innehåller mer återvunnet material, vilket även ger 10 procent lägre klimatpåverkan.

 30-63 procent lägre klimatpåverkan för Svanenmärkta microfiberprodukter vid städning.

 Över 80 procent av förpackningarna av tvättmedel och diskmedel kan återvinnas på Svanenmärkta produkter jämfört med en lägre andel på icke Svanenmärkta produkter.

 11 procent lägre klimatpåverkan på Svanenmärkt handtvål tack vare lättare och mer återvinningsbar förpackning.

 10-16 procent lägre klimatpåverkan i Svanenmärkta möbler (främst höj- och
sänkbara skrivbord) på grund av lägre energiförbrukning vid produktion av träplattor och/eller användning av återvunnet eller klimatsmart stål.

 44 procent lägre klimatpåverkan i Svanenmärkta återvunna tonerkassetter, samt att 85 procent av materialet i Svanenmärkta tonerkassetter återanvänds, jämfört med bara 15 procent för konventionella.

 15–19 procent lägre klimatpåverkan på Svanenmärkta tvätterier. Skillnaden beror främst på effektivare energi- och kemikalieanvändning vid tvätt och torkning.

I rapporten framhålls att det är viktigt att vara medveten om att den miljöpotential som visas bara kan uppnås om produkterna hanteras av användaren på det sätt som avses. Exempelvis genom att följa angivna doseringsinstruktionerna eller att sortera förpackningar på rätt sätt.

Det gör mig påmind om att för att lyckas skapa ett hållbarare samhälle behöver vi alla hjälpas åt hela tiden. Det räcker inte med att krav ställs i upphandlingen och att vi följer upp att leverantören lever upp till kraven. Hur får vi alla användare av produkterna att ta sitt ansvar?

Här blir det ännu tydligare att inför upphandlingar verkligen samarbeta och få verksamheterna att kanske ställa om i sitt arbete. Om det är någon som har lyckats eller kommit en bit på vägen i detta får de gärna sprida sitt goda arbete så att fler kan ta efter. För är det något vi ändå är bra på i offentlig sektor är ju att dela med sig till andra, så att alla inte slipper uppfinna hjulet på egen hand.

Trots oundvikliga osäkerheter i metoder och data kan rapporten visa på att Svanenmärkta produkter och tjänster har en lägre miljöpåverkan än sina konventionella motsvarigheter. De har kunnat visa på kvantifierbara effekter av specifika miljökrav.

Varför ska krav ställas på typ 1 miljömärkningar? Jo, just för att dessa miljömärkningar som kan visa på att de följer ISO 14024 har en skyldighet att ställa krav ur ett livscykelperspektiv där det är möjligt att vidta åtgärder för att minska miljöbelastningen, så att företagen/licensinnehavarna är tvungna att visa och dokumentera sina åtgärder.

En intressant slutsats från rapporten är att det är färre inköp som skapar de största klimatbesparingarna, men att miljömärkta produkter bidrar till färre inköp genom bättre kvalitet och längre hållbarhet samtidigt som det mindre problematiska kemikalier används och produkterna ofta är mer cirkulära än andra tillverkade produkter.

Vi ska inte heller glömma bort att typ 1 miljömärkningar skärps kontinuerligt. Detta gör att offentlig sektor automatiskt är med och bidrar till en långsiktig investering och ständiga miljöförbättringar genom att ställa krav på märkning i upphandlingen.

Hur du ställer krav på märkning – ja det vet du väl vid det här laget att det kan du få hjälp med via Svanens upphandlingsstöd här. Då bidrar du även till ett bättre klimat!

TEXT: Lena Mårdh, hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och projektledare på
Miljömärkning Sverige AB (Svanen)