Det finns ett svenskt miljöetappmål som innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara 20 miljoner ton lägre i förhållande till 1990 års nivå. Det är här som miljökraven kommer in.
Riksrevisionen har granskat hur regeringens styrning fungerar i praktiken. Man är måttligt imponerad. Styrningen beskrivs sakna koppling till klimatmålet och andra miljömål.
– Miljökrav i offentlig upphandling riskerar att bli en symbolåtgärd utan tydlig effekt på klimatmålet. Om regeringens styrning stärks kan det bidra till minskade utsläpp till en lägre kostnad för samhället, säger riksrevisor Claes Norgren.
Riksrevisionens granskning (pdf) visar att regeringens styrning och samordning av miljökraven i offentlig upphandling inte varit tydlig nog. Regeringens handlingsplan, som inte är uppdaterad, saknar enligt Claes Norgren en tydlig koppling till etappmålet och andra miljökvalitetsmål.
Målen i handlingsplanen är inriktade mot själva processen, det vill säga att öka antalet upphandlingar med miljökrav och att öka andelen upphandlande myndigheter som ställer miljökrav. Det har inte varit möjligt att dra några slutsatser om vilka produktgrupper som upphandlas – och hur många av dessa som verkligen resulterar i köp av miljöanpassade produkter.
– Därmed blir det också svårt att uttala sig om styrmedlet bidrar till etappmålet.
Riksrevisionen föreslår att regeringen knyter sin handlingsplan till klimatmålet så att det framgår att syftet med att ställa miljökrav i offentlig upphandling är att minska negativ miljöpåverkan. Ett annat tips är att utse flera prioriterade produktgrupper.
Detta grepp har använts i miljöbilsförordningen. Riksrevisionens undersökning av den offentliga sektorns miljöbilsköp visar att de tvingande kraven i förordningen har lett till miljövinster till låga kostnader.
Av granskningen framgår tydligt att sdet saknas ett utpekat samordningsansvar för kravarbetet. Samordning skulle förbättra styrningen och tydliggöra vilka mål som miljökrav i offentlig upphandling ska bidra till.
