Förra veckan blev det klart att upphandlande myndigheter ska ställa krav på lön, semester och arbetstid i upphandlingar över tröskelvärdena och som påbörjas den 1 juni 2017 eller senare.
– Detta under förutsättning att det är behövligt. I propositionen 2015/16:195 pekas vissa branscher ut som sådana där det skulle kunna vara behövligt – bygg, städ och taxi. Dessa kan ge en fingervisning men närmare anvisningar ska lämnas av Upphandlingsmyndigheten, säger Anna Ulfsdotter Forssell på Advokatfirman Delphi till Upphandlig24.
Kritiken mot de nya kraven har varit omfattande. Framför allt har kritiken gällt att det kommer att bli krångligare. Anna Ulfsdotter Forssell menar att det går att hitta angreppssätt som förenklar och tar villkoren avseende semester och arbetstid.
– De ska följa lag och bör inte leda till så stora problem. När det däremot gäller lön uppkommer svårigheter eftersom Sverige, till skillnad från de flesta andra medlemsstater, inte har en minimilön fastställd i lag. Vad som då ska användas som utgångspunkt är lön i centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige i den aktuella branschen. I vissa branscher finns flera kollektivavtal och då uppkommer svårigheter kring vilket av dessa som ska användas som utgångspunkt.
Även här förväntar hon sig att Upphandlingsmyndigheten ska lämna råd och stöd.
– Innan nivån på villkoren anges ska myndigheterna ge parterna i kollektivavtalet tillfälle att yttra sig om det inte är obehövligt. Detta kan låta krångligt och besvärligt men jag tror inte att det kommer att bli det. Så snart Upphandlingsmyndigheten har angett vilken nivå på lön som ska anges som villkor i viss bransch kommer myndigheterna att kunna utgå från dessa nivåer utan att på egen hand behöva låta parterna yttra sig, säger Anna Ulfsdotter Forssell.
Hon pekar på att vilka villkor som krävs ska tydligt kunna gå att utläsa i upphandlingsdokumenten. Anbudsgivarna ska vidare åta sig att följa dessa villkor under avtalstiden, för de arbetstagare som arbetar med det upphandlade avtalet. Kraven gäller också underleverantörerna som används.
– När det sedan kommer till uppföljning anser jag att inte heller det ska göras för komplicerat för myndigheterna och enheterna. Mitt förslag är att låta leverantörerna intyga på heder och samvete att de villkor som ställts är uppfyllda. Ett sådant intygande sker under straffansvar och lämpligen i vissa intervaller. Endast om det finns anledning misstänka att villkoren inte följs anser jag att en kontroll behöver göras. Det kan förslagsvis ske genom att leverantören inom viss tid ska uppvisa eller lämna in material som visar att villkoren har efterlevts alternativt att de intygar på heder och samvete att material kan lämnas in om myndigheten så begär.
Om det skulle visa sig att villkoren inte har efterlevts bör det, enligt henne, finnas avtalsrättsliga sanktioner i avtalet såsom vite som enkelt ska kunna begäras ut av leverantörerna och, om rättelse inte sker, uppsägning av avtal i förtid eller hävning.
– En leverantör som inte sköter sina åligganden avseende de arbetsrättsliga villkoren riskerar också att bli utesluten i andra upphandlingar: se 13 kap. 3 § 1 p LOU.
Anna Ulfsdotter Forssell anser vidare att det är viktigt att Upphandlingsmyndigheten snabbt får vägledning och råd på plats avseende vilka villkor som ska användas och att de snabbt preciserar när det är behövligt att ställa villkoren i fråga, det vill säga i vilka branscher.
– Det är också lika viktigt att dessa särskilda kontraktsvillkor kompletteras med en rapporteringsskyldighet för leverantörernas del så att inte hela ansvaret läggs på de upphandlande myndigheterna och att avtalen och kontrakten innehåller enkla, snabba och effektiva sanktioner för dem som inte uppfyller villkoren i fråga, säger Anna Ulfsdotter Forssell.
Hon förklarar att ställa kraven och sedan inte alls följa upp dem riskerar att strida mot såväl transparens- som likabehandlingsprincipen och vara diskriminerande mot alla de seriösa företag som lämnar anbud i offentliga upphandlingar.
– Sammanfattningsvis föreslår jag att modellen för kraven och uppföljningen av dessa ska göras så enkelt som möjligt. Detta gynnar på sikt upphandlingsmarknaden, säger Anna Ulfsdotter Forssell.
