De största misstagen vid beslutsfattande sker när känslor styr besluten utan att man är medveten om det. Lösningen är inte att styra känslorna, utan att förbättra besluten genom att bli medveten om sina känslo- och tanketendenser.
Det konstaterar forskaren Claes Wallenius på Försvarshögskolan. Nyligen utkom han med boken Människans illusoriska rationalitet, som handlar om varför människor fattar så många felaktiga beslut på bristfälliga grunder. Ett av de mest katastrofala svenska statliga företagsköpen i historien, Nuonaffären, byggde sannolikt på en övertro i både företagsledning och bland politiker om elprisernas utveckling som inte hade någon form av verklig grund.
Exemplen är otaliga: felbedömningar som orsakar olyckor, vansinniga kollektiva finansiella beslut som leder till börskrascher och bonusjakt som leder till onödigt risktagande.
– Känslor är inget stort problem om vi bara ska välja lunchrestaurang. Men vid beslut som spelar roll måste besluten fattas på rationellare grunder än vad som är fallet i dag, säger Claes Wallenius.
Under många år har han fördjupat sig i psykologisk forskning kring ledarskap och beslutsfattande. Han har även praktisk erfarenhet med fyra års som kommunalråd för Vänsterpartiet i Karlstad.
– Där såg jag många politiska beslut fattas där det var uppenbart att faktorer styrde som var helt orelaterade till själva beslutsfrågan, exempelvis grupptryck, känslostormar och särintressen, säger han.
Känslor är inte alltid fel. Claes Wallenius pekar på så kallad emotionell rationalitet, alltså att de känslomässiga konsekvenserna av ett beslut kan vara en grund för att tillfredsställa behov. Men sådan rationalitet hamnar ofta i konflikt med den målinriktade rationaliteten, att exempelvis säkerställa bra konsekvenser av ett beslut för så många som möjligt.
– I många fall, exempelvis i akutasituationer med höga risker, sker ett stresspåslag som aktiverar känslor som försvårar logiskt och rationellt beslutsfattande, säger han.
Generellt är det inte möjligt att effektivt kontrollera känslorna vid beslutsfattande genom att ”korrigera” beslutsfattandet för den bristande rationaliteten.
– Logiskt sett är det svårt att bli mer rationell, eftersom känslor är så starka. Man kan bli bättre på att hantera sina egna och andras känslor och därmed bli en effektivare beslutsfattare.
– Lösningen är att bli medveten om sig själv och vad som vägleder besluten. Det gäller också att tydliggöra vilka mål man själv eller organisationen ska uppnå, säger Claes Wallenius.
Grundproblematiken är densamma när företagen inför nya beslutsstödsverktyg. Det är svårt att skapa verktyg som korrigerar för bristande rationalitet. Lösningen är ofta bättre beslutsprocesser och ett ökat organisatoriskt medvetandegörande.
– När användare fattar beslut utifrån en viss grund, som ett siffer- eller faktaunderlag, behöver de även förstå sina känslor, samt sociala och andra aspekter. Därmed kan man utveckla en förmåga att granska sig själv kritiskt som förbättrar beslutsfattandet även under stress, säger han.
Orientera rätt i tankefelens snårskog
- Människor fattar ofta beslut på icke-rationella grunder. Känslor, inre drivkrafter och socialpsykologiska faktorer påverka ofta.
- Själva tendenserna är relaterad till den mänskliga konstitutionen. Utbildning i hur människor fattar beslut och i medvetandegörande kan leda till att förmågan att fatta bra beslut ökar. Medvetandegörande handlar både om att se till att personer, när de fattar viktiga beslut, försätter sig i ett mer medvetet tillstånd, så att beslutet inte sker som när man kör bil: med ”ryggraden”. Det räcker med att iaktta sig själv: ”nu tänker jag så här”.
- Organisationen måste dela in besluten i prioriterade och löpande. Samtidigt måste det definieras processer, strukturer och beslutsregler som stöder faktabaserat beslutsfattande. Upprätta checklistor för vad som ska åstadkommas. Formulera mål, bryt ned målen, samt identifiera hur utvärdering ska ske av att målen är uppfyllda.
- Många små tankefel kan bli ett stort felbeslut. Exempel är oviljan att förlora och tendensen att missa alla de beslutsalternativ som finns tillgängliga vid en beslutssituation. Ofta söker man information som bekräftar redan fattade beslut och utestänger information som motsäger besluten.
- Vidare finns en tendens att förankra beslut utifrån existerande information som inte är relevant. Dessutom finns ofta en övertro på att man kan förutsäga vissa effekter eller resultat av ett beslut.
- Andra tankefel är att ge vanligt förekommande egenskaper ökad betydelse, exempelvis att dra slutsatsen att röda svampar är giftiga.
