Idag styrs offentlig upphandling genom direktiv, vilket ger medlemsländerna en något större frihet att skruva på regelverket.
– En direkt tillämplig förordning kan ge mer enhetliga regler och underlätta den gränsöverskridande handeln. Samtidig begränsas det nationella handlingsutrymmet. Möjligheten att ha kvar nationella särregler kommer då att behöva ses över. Redan nu har en stor grupp medlemsstater, däribland Tyskland, Frankrike och Italien, därför motsatt sig att direktiven ersätts av en förordning, säger Företagarnas upphandlingsexpert Magnus Johansson.
Han har insyn i arbetet inom EU som representant för SME United – den europeiska samarbetsorganisationen för småföretagare – i en expertgrupp som bistår EU-kommissionen med underlag för lagstiftningsprocessen.
Magnus Johansson har skrivit en krönika på Upphandling24 om de principiella konflikterna i processen och har utvecklat de delarna i en intervju på Företagarnas hemsida.
Även Upphandlingsmyndighetens chefsjurist Helene Molander förutspådde en hård förhandlingsrunda när hon talade under Praxisdagen i tisdags.
– Många medlemsländer är kritiska till att det är just en förordning som föreslås, bland annat för att man önskar ett nationellt handlingsutrymme. Och typiskt sett försvinner det med en förordning – EU går in och bestämmer mer direkt, sade Helene Molander.
En fråga där det också blåser upp till strid är att EU-kommissionen begär ett mandat om att kunna besluta om delegerade akter. Det är bestämmelser som kan tillkomma utöver upphandlingsförordningen.
Det är en punkt där den svenska regeringen är särskilt kritisk, vilket framgår av det fakta-PM som lämnades till riksdagen nyligen.
Helene Molander:
– Senast förra veckan kom ”position papers” från ett antal medlemsländer som är väldigt arga på förordningen och det gäller inte minst kritik mot de delegerade akterna.
EU-förordningen går nu vidare till förhandlingar inom EU och därefter beslut inom de två lagstiftande institutionerna: Europeiska unionens råd och Europaparlamentet.
Företagarna uppger att det finns ett mål om att besluta om reformen mot slutet av 2027 och sedan väntar en tvåårig övergångsperiod innan de nya reglerna ska tillämpas.
I en pågående artikelserie på Inköpsrådet har advokat Kristian Pedersen beskrivit förändringen med en förordning jämfört med direktiv.
