– Om många olika förfaranden används kan det göra att leverantörer upplever att det har blivit svårare att lämna anbud – inte enklare, säger Lena Forsmark, jurist på Upphandlingsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
För icke-direktivstyrda upphandlingar har upphandlade myndigheterna nyttjat friheten med den nya lagstiftningen från 1 februari 2022.
2021 dominerade förenklat förfarande med 97 procent av alla icke-direktivstyrda upphandlingar, en andel som sjönk till 22 procent ifjol.
Istället har det något obestämda ”annat förfarande” tagit över på området med 77 procent av upphandlingsannonser under tröskelvärdena.
Bristen på bestämda förfaranden kan vara ett problem med otydlighet för leverantörer, enligt Upphandlingsmyndigheten.
– Syftet med det förenklade regelverket var att göra det enklare och flexiblare för de upphandlande organisationerna. Baksidan är att vi nu inte har lika stor kunskap som tidigare om vilka förfarande som faktiskt används, säger Lena Forsmark.
Den nya lagstiftningen högre direktupphandlingsgräns – 700 000 kronor – slår också igenom i statistiken.
17 198 annonserade upphandlingar under 2022 var en minskning med 1 225 eller nästan 7 procent.
Totalt är drygt hälften av de upphandlingar som annonseras direktivstyrda och statistiken som helhet omfattar 1 135 upphandlande myndigheters annonsering.
Mer från Upphandlingsmyndighetens årsstatistik:
- Kommunsektorn är ”mesta upphandlaren” med 69 procent av alla annonser.
- Mercell behåller sin starka ställning bland de sex registrerade annonsdatabaserna med 64 procent av marknaden.
- 18 upphandlande myndigheter nådde upp till minst 100 annonser. Flest i respektive kategori var Trafikverket med 624 upphandlingar, Stockholms stad 360 och Västra Götalandsregionen 254.
- LOU tillämpades i 88 procent av upphandlingarna, följt av LUF med knappt 11 procent.
