Det har stormat en hel del kring upphandlingarna av ambulansdirigering. Detta till trots säger tunga remissinstanser nej till förslaget om en statlig alarmeringsmyndighet.
– Vi vet att det finns brister som måste åtgärdas. Bland annat vad gäller samordningen mellan olika aktörer, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.
Utredningens förslag går ut på att den statliga myndigheten ska sköta utlarmning vid mycket akuta tillstånd. Övriga ärenden hänvisas till bland annat kommuner och landsting. Olika instanser ska alltså dirigera samma resurser.
– Det kommer inte att fungera i praktiken, säger Anders Knape. Det måste vara en och samma instans som sköter utlarmning och dirigering av ambulanser, räddningstjänst och andra resurser.
I dag hanterar larmcentraler både akuta och icke-akuta larm. De ser helheten och vet vilka resurser som finns tillgängliga i både kommunal räddningstjänst och i ambulanssjukvården.
– Utredningens förslag rubbar denna ordning. Det finns en uppenbar risk för problem i samordningen och användandet av resurser.
Stockholms läns landsting invänder mot att myndighetens larmoperatörer kommer sakna medicinsk kompetens. Dessutom beskrivs alarmering och dirigering som delar av en hel vårdkedja som måste samordnas och med fördel hålls samman i en funktion.
I utredningen finns ett alternativt förslag som Stockholms läns landsting gillar bättre. Det går ut på att staten tar ett större ansvar för regelverk, tillsyn samt gemensam teknisk infrastruktur. Landstinget skulle då behålla ansvaret för larmhantering, prioritering och dirigering med medicinsk kompetens, precis som idag.
