SKR:s summerar vårdens samlade hyrpersonalkostnader för 2019 med en ökning på 3,4 procent eller 184 miljoner kronor.
Märkligt nog nämns inte totalsumman i sammanställningen men baserat på tidigare års statistik handlar det om 5,62 miljarder kronor.
När SKR i samverkan med regionerna startade ett projekt för några år sedan var målsättningen annars att bli oberoende av hyrpersonal. Utvecklingen har gått i motsatt riktning.
– Det är bekymmersamt att inhyrningen fortsätter att öka och det visar att regionerna behöver prioritera insatser som bidrar till att vända utvecklingen, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelning vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Det som tidigare var en hyrläkarfråga har alltmer blivit ett bredare problem med kompetensförsörjningen.
Under 2019 minskade exempelvis hyrläkarkostnaden med två procent men för sjuksköterskor blev ökningen 14 procent.
Högsta hyrpersonalnotan hade Region Stockholm med omkring 800 miljoner kronor, men betydligt värst är situationen ändå inom Region Västernorrland som nu redovisar en årskostnad på halvmiljardnivå och ligger skyhögt över andra regioner som andel av de totala personalkostnaderna – 14 procent.
Nyligen beslutade Region Västernorrland om ännu ett åtgärdspaket som den här gången bygger på att rangordning av inhyrd personal alltid ska ske utifrån pris per timme och med maxtak för timkostnad.
Hälften av regionerna minskade sina hyrpersonalkostnader under 2019, bland dem Region Örebro som ligger på omkring 150 miljoner kronor och med en andel av personalkostnaderna som sjunkit från 3,6 till 2,9 procent.
– Vi arbetar hårt för att lyckas med målet att vara oberoende av inhyrd personal, för patienternas och invånarnas bästa, och det är glädjande att vi nu ser att det arbetet ger resultat. Vi är en av tio regioner som minskar vårt beroende av hyrpersonal, och vi konstaterar att vi för andra året i rad har minskat antalet hyrläkare på vårdcentralerna, säger HR-direktör Maria Åkesson
