– Med en utveckling mot allt färre anbud i offentliga upphandlingar borde det ligga i SKL:s intresse att söka efter en lösning som uppmuntrar företagen att lägga anbud, säger Birgitta Laurent (bilden) upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv.
Den nya mallen för personuppgiftsbiträdesavtal (PUB-avtal) är en del i arbetet för att uppfylla kraven i nya dataskyddsförordningen GDPR.
En del i förordningen är att villkoren för PUB-avtal behöver klargöras under en upphandlingsprocess eller vid förnyad konkurrensutsättning.
Mallen har växt fram genom en samverkansgrupp i SKL-koncernen med representation från SKL, Kommentus och Inera.
Svenskt Näringsliv hade hoppats få status som avtalspart med möjligheter till regelrätta förhandlingar med SKL, men har fått nöja sig med en dialog.
-Vi anser att mallen har brister eftersom det saknas bestämmelser om ansvarsbegränsning och regressrätt, säger Birgitta Laurent.
Följden, enligt Svenskt Näringsliv, är att leverantörer riskerar ett orimligt stort ansvar i ekonomiska frågor som skadestånd och sanktionsavgifter.
Med så kallad regressrätt vill Svenskt Näringsliv reglera möjligheterna att få återbetalning om en part stått för en annan parts skuld.
En annan del av kritiken är att mallen upplevs som trubbig:
-Det är tveksamt om det går att använda samma mall för olika former av personuppgiftsbehandlingar och inom olika branscher. Kraven på säkerhets- och skyddsåtgärder kan variera mycket beroende på bransch och typ av avtal med exempelvis högre krav för att skydda personuppgifter inom skola och vård, säger Birgitta Laurent.
SKL har getts möjligheter att kommentera kritiken men avböjt med hänvisning till att information kommer att läggas ut inom kort på organisationens webbplats.
