”Vi får inte vara mer katolska än påven”

En av nyheterna i regeringens budget som presenterades i förra veckan var att den digitaliseringsmyndighet som det talats om nu ska etableras. 200 miljoner kronor läggs på att få den på plats men ännu är detaljerna inte klara framhåller civilminister Ardalan Shekarabi, S

– Nej, där har vi en organisationskommitté, en utredning, som arbetar med den närmare utformningen, säger han i en intervju i Computer Sweden.

– Men att den inte hamnar i Stockholm, så mycket är klart.

Tidigare har det talats om att Ekonomistyrningsverket skulle ta hand om den digitala samordningen men så blir det alltså inte.

– ESV har sitt huvudfokus på staten men vi gör bedömningen att digitaliseringspolitiken inte kan utgå bara ifrån staten utan måste fungera också för kommunal och regional sektor. Gränserna mellan stat, landsting och kommun finns inte i medborgarnas verklighet.

Och myndigheten ska förutom att arbeta koordinerande också ägna sig åt mer konkreta tjänster enligt Ardalan Shekarabi.

– Nej, det handlar inte nödvändigtvis om bara samverkan utan det kan också handla om att driva tjänster mer operativt som också kan användas kommunalt och regionalt.

Som exempel lyfter han fram sådant som e-legitimation och tjänster som Mina meddelanden för kommunikation mellan det offentliga och medborgarna.

– Det är sådant som även används i hela den offentliga sektorn. Och det handlar också om kommunikation mellan olika delar av offentlig sektor – ofta används fax fortfarande för att utbyta information.

I och med den nya myndigheten försvinner också E-legitimationsnämnden och blir en del av Digitaliseringsmyndigheten. Även det digitaliseringsuppdrag som i dag ligger på ESV flyttar över.

Du har talat om att det här också är ett lyft för säkerheten och hänvisat till de säkerhetsbrister som uppmärksammats på flera myndigheter. Men hur skulle en Digitaliseringsmyndighet ha kunnat påverka sådant som Transportstyrelsens misslyckade outsourcing?

– Nja, där skulle jag snarare peka på andra åtgärder vi vidtagit som att vi inrättat ett expertråd för digitala investeringar i juni. Den ska ge myndigheter en second opinion om de digitala investeringar de planerar. Det är en plattform som inte funnits innan.

Ett annat område är beslutet att låta PTS och Fortifikationsverket rent fysiskt skapa säkra lagringsutrymmen.

– Det handlar om bergrum där vi kan ha egen drift, det är den säkerhetsnivån, säger Ardalan Shekarabi.

Och till sist handlar det om beslutet att låta Försäkringskassan erbjuda hjälp med drift av it.

– Det ger ytterligare ett alternativ vid sidan av egen regi och outsourcing där det finns säkerhetsaspekter och driften inte lämpar sig för outsourcing.

Hur går det ihop med lagen om offentlig upphandling?

– Där finns möjligheter att göra undantag för gemensam drift och köp inom en koncern, säger Ardalan Shekarabi.

– Men våra myndigheter är alldeles för oroliga för upphandlingsregelverket. Vi får inte vara mer katolska än påven – det finns ett stort handlingsutrymme för att anpassa sig efter de särskilda behov som Sverige har.

Han tycker att Sverige ofta tolkar EU-rätten mer restriktivt än andra länder inom EU.

– När jag tar upp de här frågorna med andra länder som Danmark eller Tyskland förstår de inte ens frågeställningarna. Det känns ibland som vi i Sverige har en egen EU-rätt som är lite hårdare än alla andras.

Det Digitaliseringsmyndigheten däremot kan tillföra när det gäller säkerhet är en trygg informationsförsörjning. En viktig del av arbetet är att bygga en digital infrastruktur.

Ardalan Shekarabi definierar det som ”hanteringen av grunddata, struktur för utbyte av information, standardisering, gränssnitt, e-legitimation, kommunikation och så vidare”.

Men räcker de 200 miljonerna över tre år till allt detta?

– Ja, det räcker för myndigheten men det kommer att behövas mer resurser för att skapa en nationell digital infrastruktur, säger han.

En annan satsning i budgeten är öppna data – 60 miljoner kronor avsätts för att främja det arbetet.

– Där måste vi höja ambitionsnivån, i OECD:s utvärdering ligger vi näst sämst till. Så nu sätter vi igång det arbetet.

60 miljoner känns ju ändå inte så mycket med tanke på att Lantmäteriet äskat 130 miljoner kronor bara för att påbörja sin stora satsning på att släppa geodata – något som de räknar med kommer att kräva ännu mer anslag framöver?

– Det här är en satsning som kommer att behöva byggas ut. När det gäller just Lantmäteriet ligger det under Näringsdepartementet så det är inte min fråga men jag kan ändå beklaga att de inte kom hela vägen. Samtidigt går det att göra en hel del även med de medel vi nu avsatt.

Hans-Eric Holmqvist som utreder just styrningen av nationella digitala tjänster åt er har talat om att sätta en tidsgräns för när staten ska bli helt digital. Tycker du det är en bra idé?

– Ja, det är ett bra sätt att tänka. Men så länge som det finns människor som inte är med digitalt måste vi ha kvar rätten att komma åt handlingar och tjänster analogt. Det går heller inte att ha en digital förvaltning för allt om inte alla har möjlighet att ha en e-legitimation, säger Ardalan Shekarabi.

– Och det finns också ett starkt samband mellan det vi gör nu och att vi fortsätter satsa på att bygga ut en statlig närvaro i form av servicekontor där det finns möjlighet till fysiska möten när det behövs.