Kammarkollegiets trycker på det angelägna i att framtidens regelverk för offentliga upphandlingar förenklar genomförandet av upphandlingar. Detta remissvar EU:s grönbok torde väga tungt eftersom kollegiet axlar de i sammanhanget tunga verksamheterna nationellt upphandlingsstöd och inköpscentralen.
– Vi sätter ned foten och menar att enklare, flexiblare och tydligare regler behövs om den goda affären vid offentlig upphandling ska möjliggöras, säger Daniel Moius, programansvarig vid Kammarkollegiets upphandlingsstöd.
Till det som efterlyses hör en större likformighet mellan olika typer av kontrakt, tröskelvärden och tidsfrister i syfte att skapa större enhetlighet och färre särregleringar. Utgångspunkten ska vara att även mindre upphandlande myndigheter ska kunna genomföra upphandlingar.
I remissvaret ifrågasätts att politiska mål, som den offentliga köparmakten kan bidra till att uppnå, ska hanteras inom EU:s upphandlingslagstiftning. Önskemålet är att renodla lagstiftningen till grundläggande spelregler och ramar – allt för att minimera tillämpningsproblem och skapa klarhet kring det praktiska genomförandet av upphandlingar.
Kammarkollegiet vill också se större möjligheter att genomföra förhandlingar i offentliga upphandlingar. Inom den privat sektor löses många frågor genom just förhandling, vilket inte är tillåtet vid flertalet upphandlingsförfaranden inom den klassiska sektorn.
– Såväl upphandlande myndigheter som leverantörer upplever att det är en stor brist att förhandling ofta inte är tillåten. Det är dock angeläget att förhandlingarna dokumenteras för att möjliggöra kontroll av att upphandlingsreglerna följts och att sekretessen inte röjts under upphandlingsprocessen.
Det slås också ett slag för ökad öppenhet kring upphandlingar. Kammarkollegiet menar att det särskilt mycket att göra vad gäller insynen i genomförda upphandlingar.
En stark inköpssamordning ses som på det hela taget positiv. Samtidigt blundar kollegiet inte för risker som utestängningseffekter för små och nyetablerade leverantörer.
– Det bör därför övervägas om inte ramavtal på samma sätt som dynamiska inköpssystem skulle kunna öppnas upp för att tillåta tillträde för nya leverantörer under ramavtalets löptid.
