Under 2022 – som rapporten fokuserar på – gick samtliga 21 domar förvaltningens väg. Statistiken bygger på domar som prövats i sak och vunnit laga kraft och omfattar upphandlingar som genomförs av stadens inköpscentral, förvaltning för inköp och upphandling.
– Om man räknar med ytterligare tre domar under 2023, som kommit efter rapporten, ger det en svit på 61 raka vinster. Det visar att vi har bra kvalitet på våra upphandlingar, säger Fredrik Rogö, upphandlingsjurist på Göteborgs Stads förvaltning för inköp och upphandling.
Faktum är att det senaste målet som förvaltningen förlorade, i september 2020, också föregicks av två år utan förluster i överprövningar. Det innebär att det bara meddelats ett bifall för en leverantör i de drygt 100 överprövningsprocesser som förvaltningen haft under de senaste fem åren.
I rapporten nämns ett jämförelsetal nationellt om att leverantören får bifall ungefär var femte gång.
Fredrik Rogö ser det som en styrka att Göteborg Stad inte ”riskminimerar” för att undvika en överprövning. I procent räknat har en relativt hög andel av förvaltningens upphandlingar gått till överprövning under de senaste tre åren med ett spann på mellan 15 och 27 procent per år.
– Upphandlingen görs i syfte att säkra en så bra affär som möjligt utifrån det behov som finns. Blir det sedan en överprövning är det inte hela världen, utan något man får ha med i sin planering, säger Fredrik Rogö.
Med en genomsnittlig handläggningstid i förvaltningsrätten på 4,2 månader ryms rättsprocessen i regel också inom det riktvärde som satts upp – sex månader mellan tilldelning och avtalsstart.
Av rapporten framgår att vanligaste grunden i ansökningarna om överprövning 2022 var hur det egna anbudet bedömts, följt av påstådda brister i upphandlingsdokument.
Fredrik Rogö pekar på flera plusfaktorer med överprövningsmål:
– Vissa frågor behöver också klargöras genom domstolspraxis. Överprövningar som handlar om oprövade rättsfrågor och där det behövs ledning, eller där man helt enkelt väljer att utmana rättsläget, är ju snarast positivt.
– Man kan alltid göra förbättringar och lära sig av en överprövning. Vi tittar därför på vad leverantörerna som begärt överprövning har ansett varit brister, även om de alltså inte fått bifall, och förtydligar underlagen om något kan uppfattats som oklart men också om vissa frågor ofta återkommer. Jag tror det var 2015 som jag gjorde den första analysen av våra överprövningar och sedan dess har vi varje år gjort en sådan här rapport där vi tittar på de prövningar vi haft och ser vad vi kan dra för lärdomar och förbättra, säger Fredrik Rogö.
I överprövningsrapporten nämns tre områden där 2022 års överprövningar gett viktig kunskap för framtida upphandlingar:
- Onormalt låga anbud kommer ofta upp till prövning och kan undvikas med olika former av priskrav för att motverka strategisk prissättning.
- Göteborgs Stad ser affärsmässiga fördelar med att inte på förhand fastställa antalet leverantörer för ett ramavtal och utvecklar nu sina svar under anbudstid för att minska överprövningar som rör den frågan.
- Ny praxis om aktivitetsplikt under anbudstiden kräver utförliga och korrekta svar på frågor från anbudsgivare.
Artikeln innehåller en rad faktafel. Göteborgs stad har förlorat mer än vad som framgår av artikeln.
Hej Alfred! Rapporten handlar bara om de överprövningar som gjorts av Förvaltningen för Inköp och upphandling, som är stadens inköpscentral och som genomför de stadensgemensamma ramavtalsupphandlingarna. Det är de överprövningar där inköpscentralen är part i ett överprövningsmål som ingår i rapporten. Det genomförs såklart andra upphandlingar (som överprövas) av andra upphandlande myndigheter i Göteborgs Stad än bara ramavtalen, men dessa har inte ingått i rapporten.
Är det inte lite naivt att kalla det “bra affärer” bara för att de vinner i förvaltningsrätterna?
Det glöms (tyvärr) ofta bort att bara för att upphandlingen är tillåten betyder det inte att den är affärsmässigt bra.