Bättre statistik genom efterannonsering

Om jag säger efterannonsering tänker du kanske; finns det något mer tråkigt, onödigt och byråkratiskt? Upphandlingar både över och under tröskelvärdet ska efterannonseras enligt Upphandlingsmyndighetens hemsida. Likaså att efterannonsering är till för att skapa insyn och transparens. Så långt är vi nog alla med.

Jag kommer ihåg att när jag själv satt och genomförde upphandlingar blev det bara den obligatoriska informationen som fylldes i och det gjordes hänvisningar till upphandlingsdokumenten.

Men är det verkligen på det sättet vi skapar bra statistik, insyn och transparens? En upphandling innehåller ju så mycket mer. Och är det på detta sätt vi på nationell eller lokal nivå kan mäta vårt arbete med hållbara affärer? Nej, troligen inte. Därför är det viktigt att fylla i även den frivilliga informationen.

Det är trots allt både viktigt och en skyldighet, men rutinerna brister enligt en ny analys från Konkurrensverket. Låt mig förklara efterannonsering ur ett hållbarhetsperspektiv och varför det är viktigt:

Om vi börjar med att titta i Upphandlingsmyndighetens statistiktjänst ser vi bland annat att nästan 25 procent av alla upphandlingar innehåller krav på miljöledningssystem. Annan statistik har visat att hälften av alla upphandlingar har krav på miljöledningssystem.

Det finns alltså en viss kunskap och vilja om att fylla i frivillig information. Men desto sämre ser det ut med statistiken för informationen gällande ”Krav på överensstämmelse med ISO 14024 typ I-miljömärkning”.

Jag vet att det ställs krav på märkningar och att det då borde vara över de 6-7 procent som statistiktjänsten visar. Beror den här låga siffran på bristande kunskap om vad som menas med en typ 1-märkning enligt ISO 14024? Jag skulle tro det. Får gå tillbaka till mig själv igen. Jag har visserligen jobbat praktiskt med hållbar upphandling länge, men kan inte riktigt säga att jag för än cirka två år sedan visste vad en typ 1-märkning innebär.

Här kommer därför en liten snabbkurs i ISO 14024 och typ 1-märkningar, så att du kan bidra till bättre hållbarhetsstatistik:

ISO 14024 är en internationell standard för miljömärkningar och hur miljömärkningsorganisationer ska arbeta med principer och processer. Bland annat finns det en skyldighet att arbeta med hela livscykelperspektivet och att ställa krav där det gör skillnad, men även att fokusera på flera olika miljöområden och inte bara ha ett klimatperspektiv.

Det finns också en skyldighet att ta fram kriterier för avgränsade områden, som är anpassade för just det områdets förutsättningar. Likaså finns det en skyldighet att alla företag ska kunna ansöka om en licens. Detta innebär att det inte får finnas krav på medlemskap i till exempel en branschorganisation.

En lite längre sammanfattning om hur Svanen och EU Ecolabel lever upp till att vara typ 1 märkningar finns på Svanens hemsida. Ni får hålla till godo med detta, eftersom det inte är tillåtet att dela all information från ISO 14024.

Denna standard är inget som en märkningsorganisation kan certifiera sig mot, därför blir extra viktigt för märkningsorganisationen att förklara sitt arbete på en hemsida eller samarbeta med andra typ-märkningar för att trygga er som arbetar praktiskt med upphandlingar att märkningsorganisationen verkligen följer ISO 14024.

Ett annat sätt att bevisa efterlevnaden är att märkningsorganisationen kan bli medlem i Global Ecolabel Network (GEN). De typ 1-märkningarna som är vanligast i Sverige och är medlemmar i GEN är: Svanen (Nordic Ecolabel), TCO Certified, Bra Miljöval (Good Environment Choice) och EU Ecolabel. Tyvärr går det inte bara att söka på märkningar som finns i Sverige, utan man får vara lite kreativ och söka på ”Nordic Countries”, ”Global” eller ” European Union”, eller märkningarnas respektive engelska namn. Alla GENs medlemmar kan du hitta här.

När jag började jobba på Svanen satte jag mig snabbt in i vad det innebär att vara en typ 1-märkning och hur det står sig mot de förutsättningar som finns i upphandlingslagstiftningarna för att det ska vara tillåtet att ställa krav på märkningar. Och kan du tänka dig… det är knappt någon skillnad! Det är klart att det är andra ord som används, men innebörden är densamma.

Det är nästan så att man vill tro att lagstiftarna i EU har tänkt till när de skrev nuvarande direktiv. Det är klart att även direktivet kan göra en tydligare koppling till typ 1-märkningar i upphandlingslagstiftningen och det har vi självklart påpekat när möjligheten fanns tidigare i våras inför revideringen av upphandlingsdirektiven.

I praktiken kan en upphandlande organisation tryggt ställa krav på typ 1-märkningar i upphandlingar. Det finns även andra oberoende tredjepartcertifierande märkningar som också är relevanta och uppfyller LOU:s förutsättningar, men det kräver att dessa är tydliga med sitt arbete och processer på sina hemsidor.

Ur ett efterannonseringsperspektiv för bättre hållbarhetsstatistik är det dessa märkningar ni kan registrera när ni har ställt krav på dem. Detta gör att vi tillsammans kan bygga upp mer data och statistik på vilken miljönytta som våra offentliga affärer bidrar till.

Det skapar även en transparens till näringslivet som länge har eftersökt mer och bättre hållbarhetskrav samt standardiserade krav. Med bättre hållbarhetsstatistik för upphandlingar skapas bättre förutsättningar för sunda företag som aktivt arbetar med hållbarhetsutmaningarna att välja var de ska satsa sitt engagemang och lämna seriösa anbud.

Likaså finns det statistik som gör att upphandlande organisationer kan lära av varandra. För i Upphandlingsmyndighetens statistiktjänst går det nämligen att söka utifrån upphandlande organisation.

En utvecklad statistik kan även användas för den interna mätningen av målsättningar gällande miljönyttan av upphandlingarna på ett enkelt och effektivt sätt.

Det finns med andra ord fler anledningar att börja fylla i mer information i efterannonseringen för att bättre lyckas med hållbarhetsarbetet. Jag hoppas att detta nu också har bidragit till mer kunskap om vad som ska fyllas i fältet om ”Krav på överensstämmelse med ISO 14024 typ I-miljömärkning”.

För tillsammans kan vi skapa bättre upphandlingsstatistik!

Text: Lena Mårdh, hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen).