De bevisar att upphandling gör skillnad

Engångs- och förbrukningsmaterial av plast, som tillverkas av fossil olja, står för en stor del av sjukvårdens klimatpåverkan. Stockholms läns landsting har därför miljöpolitiska mål om att minska miljöpåverkan från engångsmaterial i vården.
 
– Vi arbetar med detta mål både lokalt i våra verksamheter och centralt genom upphandling, berättar Kristian Hemström, miljöstrateg på Stockholms läns landsting.
 
En av strategierna är att, om möjligt, välja förnybara råvaror. Papper kan ersätta plast i vissa produkter samtidigt som marknaden för biobaserad plast ökar och gör den till ett alternativ till den fossilbaserade plasten.
 
– Inför upphandlingen av förbrukningsvaror identifierades sopsäckar och påsar som produktgrupper med mycket stor klimatpåverkan, säger Fereidoon Fani, upphandlare vid Stockholms läns landsting.
 
Från centralt avtal avropas över fyra miljoner säckar per år, städföretagens behov oräknat. Sopsäckar tillverkas oftast av polyeten från olja. Numera finns även biobaserad polyeten med betydligt mycket lägre klimatpåverkan, men med exakt samma kvalitet och funktion.
 
– Vi bjöd in till en hearing med leverantörer av papper och plastvaror för att få en bild av möjligheter och kostnader för leverantörer att börja producera biobaserade sopsäckar.
 
Efter hearingen beslutades att det var möjligt ställa börkrav om att alla säckar och påsar till minst 70 procent ska innehålla biobaserad polyeten. Detta halverar klimatavtrycket jämfört med konventionella säckar.
 
Fereidoon Fani berättar att anbud kom in på tre positioner. Biobaserade påsar och säckar finns att beställa från avtalsstarten i juni. De kommer att märkas ut med en blomma i Medicarriers beställningskatalog för att tydliggöra för verksamheterna att dessa produkter är ett resurseffektivt val.
 
– Inför nästa upphandling hoppas vi att marknaden för biobaserade säckar utvecklats ytterligare och att vi då kan ställa skall-krav på alla positioner.
 
Stockholms läns landsting förbrukar runt 17 miljoner engångsmuggar per år, varav 12 miljoner är av plast. I och med att plastmuggarna har mer än dubbelt så stor klimatpåverkan per mugg än de av papp togs beslutet att prioritera papp.
 
Genom att lägga all förbrukning på pappersmuggarna kunde priset pressas. Tidigare var pappersmuggen nästan tre gånger dyrare än plastmuggen, vilket gjorde att de verksamheter som av miljöskäl valde pappersmuggen fick betala ett betydligt högre pris.
 
– I det nya avtalet är pappersmuggen bara marginellt dyrare än den tidigare plastmuggen, säger Fereidoon Fani.