Regeringens ”dubbla spår” om djurvälfärd väcker frågor om politisk inriktning. Det var i fredags som Elisabeth Nilsson, tidigare landshövding i Östergötland, gavs ett förhållandevis brett utredningsuppdrag kring att stärka svensk livsmedelsproduktion och djurskydd.
Fram till 30 juni nästa år har hon på sig att genomföra utredningen där en av frågorna blir att kartlägga i vilken utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling.
Regeringskansliet tittar samtidigt på ett förslag till ny lagstiftning som den M-ledda regeringen ärvt av den tidigare S-regeringen.
Föreslagen LOU-ändring i lagrådsremissen ”En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling” lyder:
”En upphandlande myndighet ska beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter om upphandlingens art motiverar det.”
Upphandling24 har frågat regeringskansliet om lagstiftningen i djuromsorgsdelen fortfarande är aktuell eller om regeringen avvaktar den nya utredningen.
Eleonor Edström, politiskt sakkunnig hos civilminister Erik Slottner, svarar via mejl:
”I nuläget, eftersom en utredning bereds och en ännu inte påbörjats, kan vi inte säga mer än att, utredningen ”en stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” påbörjas den första april, direktiven finns på regeringens hemsida. Lagrådsremissen, ”En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling” bereds för närvarande.”
Lagstiftning för skärpt djuromsorg i offentlig upphandling har artat sig bli en långkörare. Initiativet presenterades under valrörelsen 2018 under parollen ”Bättre kött” för att sedan utredas i lågfart under pandemin innan S-regeringen presenterade ett förslag, lagom till valrörelsen ifjol. I slutändan bakades djuromsorg in som ett av flera samhällsintressen
Den nya utredningen backas upp av Lantbrukanas riksförbund, LRF.
– Det serveras tre miljoner måltider i den offentliga sektorn varje dag och då är det förstås viktigt för hela livsmedelskedjan att kommunerna köper in mat som lever upp till de lagkrav som ställs på oss svenska lantbrukare, säger LRF:s vice ordförande Åsa Odell.
Monica Sihlén, tjänsteområdesansvarig för livsmedel på Upphandlingsmyndigheten, ser ett behov av att förtydliga utredningsuppdraget om i vilken utsträckning som krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling.
– Det är lite oklart utifrån att djurskydd är ett luddigt begrepp. Menar man att ställa krav utifrån EU:s miniminivå eller i nivå med svensk lagstiftning eller någon annan definition?
– Det vi kan se numera är att det finns genomgående en hög ambition inom offentlig sektor att ställa höga krav i fullsortimentsupphandlingar, ofta finns ett politiskt stöd för att ha krav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning och svenska branschöverenskommelser, säger Monica Sihlén.
