“Förslaget kan bryta mot EU-rättsliga principer”

Regeringen  föreslår att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid om det är behövligt och de går att fastställa. Enligt förslaget ska de obligatoriska villkoren som leverantören minst ska uppfylla anges enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige och får inte vara lägre än lag. Innan villkoren bestäms ska berörda centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer kunnat lämna uppgifter om villkoren.

-Det är något oklart hur regeringen har tänkt sig att dessa krav ska utformas. Att koppla obligatoriska villkor i en upphandling till svenska kollektivavtal kan bryta mot de EU-rättsliga principerna om  icke-diskriminering och likabehandling, säger Liselott Fröstad.

-Avgörande blir dock hur villkoren utformas i den enskilda upphandlingen. Att som obligatoriskt krav ange att leverantören måste tillämpa ett svenskt kollektivavtal skulle innebära att utländska aktörer förhindras att delta i upphandlingen och därmed skulle villkoret bryta mot de EU-rättsliga principerna. Att däremot uppställa konkreta krav på lägsta lön, arbetstid med mera på ett sätt som innebär att alla leverantörer oavsett nationalitet kan delta möter inte motsvarande hinder.

Liselott Fröstad tycker att det är en bra grundtanke att ställa krav på rimlig lönesättning samt sociala och miljömässiga krav på det som upphandlas för offentliga medel. Frågan är dock om upphandlingsregler är det bästa styrmedlet för att uppnå den typen av politiska mål och om syftet uppfylls genom att kraven ställs i upphandlingar.

-För att kraven ska få någon effekt krävs också att dessa efterlevs och följs upp under avtalstiden. I dag sker uppföljning av dessa villkor i liten utsträckning varför kraven som ställs i upphandlingsskedet tenderar att bli verkningslösa. Risken är i stället att kraven blir onödigt kostnadsdrivande för de seriösa leverantörerna och därmed får en motsatt effekt i praktiken.

-Även den ökade administrativa kostnaden för upphandlande organisationer, både vid genomförandet av upphandlingar och vid avtalsuppföljning, måste tas med i beaktande när den här typen av regler införs. För att offentlig upphandling ska fungera som ett styrmedel på det sätt som regeringen vill krävs ökade resurser till de organisationer som ska sköta upphandlingarna säger Liselott Fröstad.