Invänder mot facket som kontrollant

Svenskt näringsliv ifrågasätter den modell som Malmö stad använder för att kontrollera företag som lägger anbud vid kommunens upphandlingar. Nu ska Konkurrensverket ta sig an frågan om detta är en uppgift för fackliga företrädare.

I Malmö stad har den så kallade vita jobb-modellen nu införts efter tidigare ha prövats i utvalda upphandlingar. Modellen, där sociala krävs ställs, används i Stockholm och även i andra delar av landet finns intresse för detta sätt att arbeta vid upphandling.

Fast förändringen sker inte helt utan strid. Svenskt näringsliv har nu vänt sig till Konkurrensverket för att få det faktum att fackliga företrädare genomför kontroller på uppdrag av kommunen prövat.

– Vi är inte emot att man kontrollerar att företag betalar skatter och avgifter. Men vi undrar om det är korrekt att använda fackliga företrädare, säger Birgitta Laurent, ansvarig för konkurrens- och upphandlingsfrågor vid Svenskt näringsliv, till Skånskan.se.

Malmö stad tar hjälp av Seko, Fastighetsanställdas förbund, Svenska elektrikerförbundet, Byggnads Skåne, Svenska transportarbetareförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet och Svenska målareförbundet. Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad, gymnasie- och vuxenutbildning, säger till tidningen att vita jobb-modellen har stämts av mot gällande lagstiftning.

– Det är väldigt hårt reglerat i vita jobb-modellen hur de som utifrån går in som konsulter ska agera. De har tystnadsplikt gentemot sina fackförbund och får bara delge kommunen uppgifter och det är bara kommunen som får besluta om åtgärder.

Birgitta Laurent ifrågasätter om kontrollverksamheten inte är myndighetsutövning – där i så fall kommunen själv borde stå för utförandet. Dessutom ställer hon sig frågande till det lämpliga i att den fackligt aktive ena dagen kan sitta i förhandling med ett företag för att nästa dag dyka upp som kontrollant.

Andreas Schönström välkomnar prövningen:

– Vårt arbete med den offentliga upphandlingen har visat att det går att ställa sociala krav för att motverka lönedumpning, främja sysselsättning för arbetslösa och ett sunt näringsliv.