– De två stora punkterna som vi vänder oss emot är den korta avtalstiden med de orimligt höga kraven. Det är investeringar på runt 150 miljoner kronor som behöver göras och normalt är ett sådant här avtal på åtta tio år. Sedan tycker vi det är otydligt hur det ska utföras och de ekonomiska spelreglerna. Det känns för osäkert, säger Göran Hult, vd på Gotlandsbuss, till helagotland.se.
Efter att ha konsulterat jurister och sin branschorganisation har företaget, som samlar elva mindre bussföretag på Gotland, fattat beslut om att överpröva upphandlingens utformning till förvaltningsrätten.
Gotlandsbuss delar på nuvarande trafikavtal med Bergkvara buss. Den nya avtalsperioden är på enbart tre år med trafikstart i juni 2020.
Region Gotlands tanke med den korta avtalsperioden är att det ska fungera som en övergångslösning för att långsiktigt hinna planera för ett längre avtal från 2023.
Men kritiker menar att det blir näst intill omöjligt för mindre bussbolag att konkurrera med en så kort avtalstid och krav på övergång till minst 70 procent gasdrivna bussar.
Gotlandsavtalet – som omfattar skol- och kollektivtrafik – är värt ungefär 120 miljoner kronor per år.
Anbudstiden går ut den 15 april och krav har ställts på att avbryta upphandlingen. Men hittills har endast Sverigedemokraterna drivit den linjen politiskt.
Mellan övriga partier pågår något av ett ”blame game” för den situation som uppstått.
– Det var gamla majoriteten som inte hade allt material färdigt inför upphandlingen av kollektivtrafiken och därför hamnade vi i en kort upphandlingsperiod, hävdar Centerpartiets Eva Nypelius, regionstyrelsens ordförande, för helagotland.se
Socialdemokraterna, som styrde Region Gotland tidigare, hävdar att problemen uppstod på tjänstemannanivå och att det från politiskt håll inte hade gått att göra på annat sätt.
