– Vi behöver förbättra kontrollen i upphandlingsprocesserna och stärka transparensen kring det som upphandlas. Där har vi i flera år sagt att vi behöver inrätta en samlad nationell upphandlingsdatabas. Det har man i Finland till exempel och det är ett gott exempel, säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International (TI) Sverige till TT.
Förslaget har numera stöd från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket via en myndighetsgemensam korruptionsrapport från slutet av förra året.
I årets korruptionsindex – Corruption Perceptions index, CPI – från Transparency International placerar sig Sverige på en delad sjätteplats i en jämförelse mellan 182 länder.
Danmark toppar med 89 poäng och före på listan finns även Finland och Norge. Sverige får 80 poäng på skalan 0-100 i en skattning av upplevd korruption,
Det är samma nivå som ifjol, men ett tapp med nio poäng sedan 2015.
– Den tydligt negativa trenden för Sverige har bromsats in något – men ännu inte brutits. Det finns behov av att fortsätta att stärka motståndskraften mot korruption för att vända trenden, kommenterar Ulrik Åshuvud.
TI Sverige är tudelat till regeringens politik om hårdare straff mot korruption, där missbruk av offentlig ställning föreslås som nytt straff med udden riktad mot fusk och kriminalitet i offentlig upphandling.
Ulrik Åshuvud:
– Vi välkomnar att regeringen avser att lämna ett antal propositioner med central lagstiftning mot korruption under återstoden av riksmötet. TI Sverige har arbetat aktivt med att bidra till förslagens utformning.
– Samtidigt noterar vi att regeringen, i nuläget, tänker gå fram med enbart en mindre del av de straffrättsliga åtgärderna mot korruption. Det är ett olyckligt vägval, i förhållande till den helhetsöversyn av korruptionslagstiftningen som gjorts – inte minst förslaget att samla allt i en helt ny lag om korruptionsbrott.
