Regeringen beslutade i juni 2015 att lämna sin lagrådsremiss till Lagrådet. Detta avsåg en rad lagar, bland annat en ny lag om offentlig upphandling, en ny lag om upphandling runt försörjningssektorerna samt ett förslag på en helt ny lag om upphandling av koncessioner. Allt detta i syfte att föra in de nya direktiven för offentlig upphandling som det beslutades om våren 2014.
13 januari stod det klart att den tidslinje som tidigare varit aktuell inte längre är det. Lagrådet behövde mer tid för att bearbeta remissen.
Civilminister Ardalan Shekarabi så då att:
– Vi fattade beslut om lagrådsremissen i juni 2015 och skickade den till Lagrådet då. Vi kan konstatera att vi ännu inte fått något yttrande och det är inte heller klart hur omfattande synpunkterna kommer att vara från dem.
Nu är det enkelt att förstå varför Lagrådet dröjt. Synpunkterna minst så omfattande som Ardalan Shekarabi befarade.
I det över 400 sidor långa remissvaret (pdf) står bland annat: ”Direktiven uppvisar brister av olika slag. Det finns bestämmelser som är rätt och slätt obegripliga eller som är tvetydiga och kan ges olika innebörd. Andra har en innebörd som visserligen är begriplig, men som är oförnuftig. Det finns också bestämmelser som strider mot andra bestämmelser. Brister av nu angivna slag bör inte utan vidare godtas i den svenska lagstiftningen.”
Under rubriken ”Lagarnas vidlyftighet” kritiseras lagarna för att innehålla ett stort antal paragrafer, sammanlagt nära 1.000. ”Redan genom sin omfattning blir regleringen svåröverskådlig och därmed svår att tillämpa. Lagarna innehåller bestämmelser av skiftande slag. Flera är sådana att de knappast kräver lagform – om de alls fyller någon funktion.”
Dessutom kritiseras lagarnas vidlyftighet och för att det tas fram en särskild lag för upphandling av koncessioner: ”Regelverket är mer vidlyftigt än vad som är motiverat och det borde vara möjligt att banta regelmassan avsevärt. Emellertid finns denna vidlyftighet redan på EU-nivå – det uttalade målet att få till stånd enklare regler har knappast uppnåtts – och det förefaller ofrånkomligt att detta återspeglas i den svenska regleringen.
Till regleringens vidlyftighet bidrar att det införs en särskild lag om upphandling av koncessioner vid sidan av de båda andra lagarna, som motsvarar de nuvarande lagarna om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Koncessioner, som egentligen är en särskild finansieringsform, har hittills kunnat regleras inom ramen för lagen om offentlig upphandling. Lagrådet har inte blivit övertygat om att den ordningen inte kan behållas.”
Nu återstår att se om denna omfattande kritik ytterligare försenar de nya lagarna.
Tja så vet man vad man ska göra de närmaste veckorna,-läsa lagrådsremissen. Det finns många frågor också till lagrådets funderingar, bla undrar jag mig över formuleringen att koncessioner är en särskild finansieringsform, så är det ju inte. Koncessioner är en särskild kontraktsform och tilldelningen av kontrakt bör, också i detta fallet, konkurrensutsättas. Lagrådet formulerar dock mycket viktiga frågor som behöver besvaras, innan en implementering.