Så är Upphandlingsmyndighetens preliminära bedömning av det förslag från EU-kommissionen om förordning som reglerar offentlig upphandling.
– Det är en väldigt omfattande reform, men en försiktig tolkning är att det kan bli enklare för leverantörer att delta. Men om det blir mindre administrativt tungt för leverantörssidan, så kan det bli motsatsen för upphandlade organisationer, säger Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Anja Clausin i en intervju med Upphandling24.
Hon förtydligar:
– EU-kommissionen vill bland annat ha krav på olika former av public summaries, exempelvis för marknadsdialog, och en ny styrande princip och fler strategiska mål som ska nås genom upphandling har införts. Den nya principen är bäst kvalitet för offentliga pengar och bland de nya målen märks säkerhet och resiliens, inklusive strategiskt oberoende.
– Mer av inköpsprocessen regleras i detalj. Så det kan sannolikt bli lite mer betungande för inköpsorganisationerna. Därför hoppas jag på förståelse från beslutsfattare att de verkligen ser offentlig upphandling som en strategisk fråga och hjälper inköparna genom att tilldela tillräckliga resurser med mera för att kunna omhänderta en så stor förändring som blir aktuell om förslaget blir verklighet.
Det förslag som EU-kommissionen presenterat går nu till förhandlingar mellan EU-institutionerna. Experter har nämnt 2029 eller 2030 som möjligt startår för det nya regelverket.
Anja Clausin lyfter några delar i förslaget som särskilt positiva:
– Till att börja med ser vi fördelar med konsolideringen – en rättsakt ersätter tre direktiv som gäller idag, vilket bland annat kan skapa större överskådlighet. Vi ser det som värdefullt med ökat fokus på förhandlingar och att det blir en möjlighet i alla förfaranden.
– I förslaget har man också försökt omhänderta perspektiv kring resiliens och krisberedskap. Att man tar stora kliv inom digitalisering och insamling av data är också viktigt.
Vad finns på minussidan?
– Vi skulle gärna se större möjligheter att utesluta oseriösa leverantörer och möjligheter att tillämpa golvpriser, för att ta ett par exempel.
Upphandlingsmyndigheten lyfter också möjliga utmaningar kring det mandat som EU-kommissionen vill ha för att besluta om så kallade delegerade akter.
– Det kan ju stå i motsats till att det som helhet ska bli ett förenklat regelverk. Det går dock inte idag att säga vad effekterna av de delegerade akterna, som skulle komplettera förordningen, blir – inklusive hur omfattande den totala regelmassan kan bli.
Den så kallade europeiska preferensen är en annan del som behöver analyseras och följas under lagstiftningsprocessen, enligt Upphandlingsmyndigheten.
– Vad betyder den i praktiken? Beroende på hur en europeisk preferens ska tillämpas och får utformas enligt de nya reglerna, så kan det få stora konsekvenser för de offentliga inköpen.
Anja Clausin ser ”mycket jobb för alla inblandade” framför sig de närmaste åren.
– Mycket av vårt stöd kommer vi troligen att behöva uppdatera från grunden, men det vet vi först när förslaget beslutats.
– Vi ska naturligtvis utifrån vårt uppdrag bidra med att stötta inköpsorganisationerna och leverantörerna så att övergången till ett nytt regelverk blir så smidig som möjligt. Det kan handla om juridiska frågor, men också mer administrativa och praktiska aspekter såsom nya rutiner som kan behöva belysas.
Samtidigt som nya ”EU-lagen” börjar klarna, har en debatt kring regelverket som en del av offentlig upphandling i stort kommit igång.
”Den stora flaskhalsen är ofta inte lagen utan organisationernas förmåga att använda de möjligheter som redan finns.”, skriver forskare från Handelshögskolan i Stockholm på debattplats i DI.
SOI har kommenterat: ”Ett enklare regelverk kan skapa bättre förutsättningar – men det är fortfarande organisationerna som måste omsätta dem i bra affärer.”
Anja Clausin välkomnar diskussionen.
– Ja, det är viktigt att ha helheten. I slutändan är det en fråga om resurser och att offentlig upphandling ges strategisk betydelse för ett bra resultat.
Närmast i processen på nationell nivå är att Regeringskansliet ska ta fram en faktapromemoria om förslaget till EU-förordning. Den kommer att överlämnas till riksdagen för information och samråd framåt mitten av oktober, uppger Upphandlingsmyndigheten.
Samtidigt finns möjligheter för intressenter att lämna synpunkter på lagförslaget direkt till EU-kommissionen. En samrådsrunda pågår under hösten, enligt liknande modell som tidigare rundor – med deadline i mars 2025 respektive februari i år – där Upphandlingsmyndigheten kommit med inspel.
– Vi planerar att ge feedback även nu och min förhoppning är att så många svenska organisationer och intressenter som möjligt tar chansen att återkoppla på lagförslaget, säger Anja Clausin.
