Det är medskick från svenska organisationer till EU om de nya upphandlingsdirektiven.
En andra samrådsrunda stängde förra veckan. Detta sedan EU-kommissionen i höstas presenterat en utvärdering av direktiven efter en första omgång av samråd.
Inriktningen är bland annat att ge företräde åt europeiska produkter vid offentlig upphandling.
Men bland svenska synpunkter finns en tveksamhet kring ”Made in Europe”.
Sveriges offentliga inköpare, SOI, uttrycker allvarliga tvivel om konceptet verkligen kan stärka Europas säkerhet och suveränitet. SOI pekar på risker för sämre kvalitet och högre priser om Europa inte behöver konkurrera med resten av världen.
Även Konkurrensverket varnar för geografiska begränsningar som ett sätt att uppnå motståndskraft och försörjningssäkerhet. Risken är hämmad konkurrens och innovation, enligt myndigheten.
Behovet av att enklare kunna förkasta onormalt låga anbud löper som en röd i tråd i svenska synpunkter.
Uppsala kommun, Region Stockholm och Konkurrensverket tar upp ämnet.
Upphandlingsmyndigheten, UHM, konstaterar att leverantörer ”learnt how to write” för att få rätt mot upphandlande myndigheter.
UHM föreslår en form av omvänd bevisbörda när leverantörer ska förklara l ett lågt anbud med följande förslag (engelska) till ny direktivtext:
“The contracting authority shall assess the information provided by consulting the tenderer. It may reject the tender where the evidence supplied does not conclusively account for the low level of price(s) or cost(s) proposed. Member States may provide that contracting authorities shall reject the tender, making rejection mandatory. “
Även en breddad och skarpare verktygslåda för uteslutningsgrunder nämns av flera organisationer.
Almega ser nuvande regelverk som otillräckligt för att blockera oseriösa och kriminella aktörer.
Botkyrka kommun lyfter ett problem att regelverket kan rundas genom intern omorganisation där man flyttar folk:
”För att motverka detta bör direktiven i större utsträckning möjliggöra att även företrädare för den ekonomiska aktören, såsom ägare, styrelseledamöter och ledande befattningshavare, kan beaktas vid kontroll av de fakultativa uteslutningsgrunderna.”
