Kommuner får bedriva näringsverksamhet under förutsättning att det handlar om allmännyttig kärnverksamhet som drivs utan vinstsyfte. Dessutom ska lokaliseringsprincipen följas, det vill säga att verksamheten ska riktas till kommunens invånare. Att döma av en färsk undersökning tar många kommuner rätt lätt på den lagen.
Svenskt Näringsliv har granskat den kommunala konkurrensen i Falun, Gävle, Luleå, Sundsvall, Umeå och Östersund. Upprinnelsen till rapporten ”Varför kommunala bolag” var klagomål från krögare i Umeå på osund prissättning.
– Renhållning samt vatten och avlopp är en sak, men kan Teatercaféts nattklubbsverksamhet i Umeå verkligen betraktas som en kommunal angelägenhet, undrar Mia Karlsson Jonsson, styrelseledamot för SHR (Sveriges hotell- och restaurangföretagare) i Norrland.
Hindrar nya etableringar
År 2005 omsatte svenska kommuners hotell- och restaurangverksamhet 616 miljoner kronor enligt Statistiska centralbyrån. Camping, partihandel och plantskolor är andra exempel på kommunala verksamheter som kanske inte borde vara kommunala.
– Det är olyckligt att kommunerna så ofta ikläder sig företagarrollen, säger Mats Hulth, vd för SHR.
Enligt SHR gör skattefinansierad underprissättning det svårare att överleva för privata entreprenörer samtidigt som nyetableringar hindras. Mats Hulth anser att kommunerna riskerar att såga av den gren de själva sitter på:
– Genom att engagera sig i verksamheter utanför det egentliga ansvarsområdet konkurrerar dessa ut privata aktörer som annars skulle generera intäkter till kommunen i form av kommunalskatt.
Känslig fråga
Kommunal konkurrens är helt klart en känslig fråga. De Umeföretagare som initierade undersökningen kom inte till den pressträff som ordnades i Umeå för att presentera rapporten.
– De var rädda för att stöta sig med kommunen, bekräftar Karina Folkesson, regionchef på Svenskt Näringsliv i Umeå.
Rapportens författare Birgitta Laurent hoppas för sin del att få igång en diskussion kring vilken slags verksamhet kommuner egentligen ska bedriva. Enligt Svenskt Näringsliv finns det cirka 1 500 kommunägda bolag som under år 2005 omsatte 140 miljarder kronor.
– Konkurrens på lika villkor har stor betydelse för tillväxten, säger hon. Med kommunägda aktiebolag minskar dessutom insynen.
Upphandlingslag gäller
Enligt Birgitta Laurent verkar kommunerna inte känna till att man i princip alltid är bunden av lagen om offentlig upphandling. Detta oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform.
– Jag misstänker att de kommunala bolagen köper varor och tjänster av varandra utan att följa kravet på offentlig upphandling.
Att döma av kartläggningen ingår inte sällan de kommunala bolagen i en koncern. Rent skattetekniskt innebär det att eventuella överskott går som koncernbidrag till moderbolaget.
Ett kommunalt bolag som går med förlust år efter år kan inom en koncern räddas med hjälp av vinster från andra bolag. Så verkar onekligen vara fallet vara i Umeå Folkets Husförening där Teatercafét, som bedriver nattklubb i konkurrens med privata krögare, ingår.
Lennart Holmlund, kommunstyrelsens ordförande i Umeå, noterar att alla svenska kommuner äger bolag. Samtidigt erkänner att det finns skatteskäl till att bilda koncerner:
– Vi vill inte tappa pengar till staten.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer