Satsningen var en del av Arntzen de Besches ”gröna temavecka” med advokater från Sverige, Norge och Danmark som gav en beskrivning av respektive lands lagstiftning och de förändringar som är aktuella.
Norge kan sägas ha gått före i ambitionsnivå och har därför extra stort intresse ur ett svenskt perspektiv, där både kraven och eventuella problem med tillämpningen kan likna Norge om regeringen får gehör för förslaget om ny lagstiftning (Ds 2021:31) om skyldighet att beakta miljö, klimat och andra samhällsintressen.
Lina Håkansson Kjellén – advokat och delägare vid Bokwall Rislund Advokatbyrå – pekar på att LOU idag innehåller en målsättningsbestämmelse om att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn om det är motiverat av upphandlingen art.
-I Norge ligger man före i detta avseende och har gjort det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att organisera sin upphandlingsverksamhet så att den bidrar till att reducera skadlig miljöpåverkan och främjar klimatvänliga lösningar om det är relevant.
-Det råder dock fortfarande viss osäkerhet kring vad denna skyldighet egentligen innebär, hur långt den sträcker sig och i vilken omfattning det går att angripa en upphandling inför domstol med hänvisning till att myndigheten inte beaktat miljöhänsyn i tillräcklig omfattning, säger Lina Håkansson Kjellén.
Hon tillägger att oklarheterna i Norge har likheter med den kritik som i Sverige lyfts mot den föreslagna övergången till obligatoriska bestämmelser. Svenskt näringsliv har exempelvis kallat det hela för ”snömos” och att nuvarande ”bör-regel” i praktiken kommer att kvarstå.
Vad fick du för bild av situationen i Danmark?
-I likhet med Sverige saknas ett obligatoriskt krav om att beakta miljöhänsyn i offentlig upphandling. Man har dock 2020 antagit en strategi med flera olika åtgärder för att göra upphandling mer grön, till exempel ett obligatoriskt krav att ställa krav på miljömärkningar i vissa upphandlingar samt ett ökat fokus på att beakta total kostnad för ägande, TCO, och livscykelkostnad, LCC, vid utvärderingen.
För- och nackdelar med digitala stöd – exempelvis de svenska genom Upphandlingsmyndigheten – diskuterades också under seminariet.
-Stöd genom till exempel en databas med standardiserade hållbarhetskriterier underlättar för myndigheten att ställa miljökrav, men det finns också en risk att man nöjer sig med dessa krav och struntar i att inhämta synpunker från marknaden, vilket kan hämma utveckling och innovation på området.
Det nordiska seminariet följdes av representanter från leverantörsmarknaden, upphandlande organisationer och den norska upphandlingsmyndigheten, DFÖ.
-Att träffas på det här sättet är otroligt viktigt. Vi var alla överens om att det finns ett stort intresse av miljökrav och en stark vilja att bidra till hållbarare inköp, men att resurserna och kompetensen inte alltid räcker till för att göra allt man vill.
-Genom att träffas på det här sättet och utbyta erfarenheter kan man dra nytta av varandras kompetens och få tips om nya angreppssätt till nytta för en hållbar utveckling, säger Lina Håkansson Kjellén.
Lina Håkansson kanske ska läsa på det står att miljökrav ska ställas i vår svenska lagstiftning om det är relevant för upphandlingsföremålet.
Hej Po,
I 4 kap. 3 § LOU som är den bestämmelse jag avser står det att ”en upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta”, dvs. precis vad som anges i artikeln. Vilken bestämmelse är det du tänker på?
Mvh,
Lina
Nya skärpta regler vid offentlig upphandling ska bidra till ett hållbart samhälle
Publicerad 28 oktober 2021
Den offentliga sektorn köper varje år varor och tjänster för cirka 800 miljarder kronor och har därmed en viktig roll i omställningen till ett resurseffektivt, fossilfritt och hållbart samhälle. I ett förslag som i dag skickas ut på remiss föreslår regeringen en lagskärpning där klimatet, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentlig upphandling.
10:02
Med sin samlade köpkraft har den offentliga sektorn en ytterst viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle, både i Sverige och glo-balt. Regeringen föreslår därför att det ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till klimatet, miljön, människors hälsa, omsorg om djuren samt sociala och arbetsrättsliga aspekter vid offentlig upphandling.
– Med den här reformen vill vi markera en tydlig inriktning mot en mer resurseffektiv och socialt hållbar offentlig upphandling. Vi vill flytta fokus från juridiken till den goda affären där viktiga samhälls-intressen – såsom klimatet, männi¬skors hälsa och djuromsorg – står i fokus, säger civilminister Lena Micko.
Förslaget, som nu skickas ut på remiss, innebär att det som i dag endast är en rekommendation i lagen nu blir till en skyldighet.
– Det här innebär att om man vill göra affärer med staten, kommuner eller regioner i framtiden måste man vässa sitt miljöarbete och minska sitt klimatavtryck. Det kommer att bli ännu en viktig pusselbit i vårt arbete för att motverka klimatförändringarna, säger biträdande finansminister Åsa Lindhagen.
Förslaget innebär även att myndigheterna ska ta fram riktlinjer som säkerställer genomförandet av lagändringen i den egna verksamheten. En viktig grund för genomförandet av reformen är regeringens pågående arbete med att förenkla det nationella regelverket och ut¬veckla ändamåls¬enliga inköps¬organisationer.
Sista dagen att svara på remissen är den 31 januari 2022. Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2022.