SKL:s öppna jämförelser ger en bred bild av hur landstingen och regionerna minskar sin påverkan på klimatet. Utöver jämförelser om drivmedel i kollektivtrafiken finns också uppgifter om bland annat energianvändning i fastigheter, inköp av ekologiska livsmedel och förskrivning av antibiotika.
I tre fördjupande intervjuer berättar regionala företrädare hur de minskat sin klimatpåverkan på innovativa sätt, bland annat Region Skåne som på kort tid minskat de årliga koldioxidutsläppen från tillverkningen av förkläden i vården med 250 ton, vilket motsvarar utsläppen från en bilresa cirka 30 varv runt jordklotet.
– Klimatfrågan är en vår tids största utmaningar. Att göra jämförelser och att sprida goda exempel på arbeten på miljöområdet är ett av många sätt för oss att skynda på utvecklingen av ett mer klimatsmart samhälle, säger Gunilla Glasare.
Den ökande andelen ekologiska livsmedel som köps in av landstingen följer den positiva trend som pågått i Sverige de senaste åren. Landstingen har generellt en högre andel ekologisk mat än kommunerna. Det inköpsviktade riksmedeltalet ökade 2015 till 36 procent jämfört med 32 procent 2014 och 13 procent 2009. Totalt har 16 landsting nått över 30 procent ekologiska livsmedel och 20 av 21 landsting rapporterar en ökning av den ekologiska andelen jämfört med föregående år.
Region Kronoberg toppar listan för tredje året i rad med den högsta andelen ekologiska livsmedel, på 49 procent. Tätt följt av Region Örebro med 47 procent, samt Landstinget i Uppsala län och Landstinget Blekinge med 45 procent vardera. Spridningen mellan landstingen är fortsatt stor även om den minskat något jämfört med 2014.
Landstinget Västernorrland hade den största ökningen under 2015 och gick från 22 till 35 procent. Även Region Gävleborg och Stockholms läns landsting ökade andelen ekologiskt mycket under året, med nio respektive sju procentenheter.
När det gäller energianvändningen har landstingen tydligt minskat energianvändningen i sina lokaler på senare år. Effektiviseringen är knappt nio procent sedan 2009, med en positiv utveckling även mellan 2014 och 2015. Flera års systematiskt arbete med att effektivisera energianvändningen ligger bakom utvecklingen. Energianvändningen i landstingens lokaler uppgår till cirka 2,5 TWh per år, vilket motsvarar en kostnad på cirka 2 miljarder kronor exklusive moms. Energieffektiviseringen på knappt 9 procent från 2009 innebär att landstingen har sparat nästan 180 miljoner kronor i minskade energikostnader på årsbasis.
Lägst köpt energi per yta har Landstinget i Värmland följt av Dalarna och Jönköping. Ser man till använd energi där även egenproducerad energi från värmepumpar och solceller ingår ligger Dalarna lägst följt av Värmland. Den största förbättringen mellan åren 2009 och 2015 har skett i Region Jönköpings län. Mellan 2014 och 2015 är minskningen störst i Värmland.
Inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik finns ett branschgemensamt mål om att 90 procent av den regionala kollektivtrafiken ska köras med förnybara drivmedel år 2020. I Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna samt Trafikverket och Jernhusen. Detta mål kommer att uppnås i förtid om nuvarande utveckling håller i sig.
– I Kronoberg körs den regionala kollektivtrafiken i dag med 99 procent förnybara drivmedel och i Blekinge med 96 procent. Det är bland annat ett resultat av att dessa har ställt höga miljökrav i upphandlingar. Det finns fler goda exempel och det går alltid att göra ännu mer. Arbetet med att minska klimatpåverkan behöver fortsätta. Lika viktigt som att välja klimatsmarta drivmedel är att få fler att välja kollektivtrafiken framför bilen, säger Gunilla Glasare.
Enligt Socialstyrelsen fortsätter försäljningen av antibiotika i primärvården att minska vilket kan kopplas ihop med de insatser som gjorts på patientsäkerhetsområdet och för minskad antibiotikaresistens. Jämfört med år 2009 är minskningen 16 procent.
Stockholms läns landsting hade högst försäljning med 345 recept, följt av Region Skåne med 331 recept. Försäljningen är som tidigare år lägst i norra delen av landet. I Västerbotten samt Jämtlands läns landsting uppgick försäljningen till 229 respektive 238 recept vilket innebär att Stramas långsiktiga mål har uppnåtts.
I Landstinget i Sörmland, Region Halland samt i Västerbottens läns landsting har försäljningen minskat med strax över 4 procent under senaste året. Jämfört med övriga landsting är denna minskning relativt stor.
I några landsting har det skett en mindre ökning av antibiotikaförsäljningen år 2015. Det är svårt att se en direkt orsak men en bidragande faktor skulle kunna vara bristande kontinuitet i läkar- och sköterskebemanning på vårdcentraler vilket försvårar det förebyggande arbetet. Andra orsaker kan vara lokala variationer i infektionstryck.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer