Så kan kraven bli tydligare

48 procent av småföretagen anser att offentlig upphandling blivit krångligare och 73 procent menar att det ofta ställs irrelevanta krav. Det framgår av en rapport från Företagarna.

Enligt Magnus Johansson, organisationens expert på offentlig upphandling, kan det handla om irrelevanta akademiska examina, krav på onödiga certifieringar eller komplicerade kvalitetsledningssystem som små företag inte kan hantera.

Och upphandlingsdokument kan vara svåra att ta till sig vittnade nyligen småföretagaren Stina Haglund om.

Nu ger Martin Magnusson, vice ordförande i Sveriges offentliga inköpare, SOI, sin syn på saken i en krönika på föreningens hemsida.

”När jag läste rapporten och då i synnerhet avsnittet om krångel så började jag fundera över vem som egentligen har tolkningsföreträde när det gäller vad som faktiskt är relevanta/irrelevanta krav. Är det leverantören och civilministern eller är det den upphandlande myndigheten?”, skriver Martin Magnusson, som arbetar som inköpschef på Karlstads kommun.

Till att börja med betonar Martin Magnusson att ”rena hygienfaktorer” utgör majoriteten av kraven.

”Upphandlande myndigheter vill ha stabila och seriösa leverantörer och kravställer därför saker som ekonomisk stabilitet, referensuppdrag, arbetsmiljöarbete, jämlikhet och jämställdhet med mera”, skriver han.

Samtidigt menar han att upphandlare kan bli bättre på att förklara varför vissa krav ställs. Detta för att sätta kraven i ett sammanhang och göra dem ”lika självklara för leverantören som för upphandlaren”.

”Och i ärlighetens namn kanske vi också i högre grad borde undvika att ställa krav på sådant som är lagstadgat? Ju mer text och ju fler krav ett upphandlingsunderlag innehåller, desto mer svårgenomträngligt blir det för en leverantör. Även om leverantören i fråga uppfyller alla kraven”, skriver SOI:s vice ordförande.