För att vara effektiva behöver många läkemedel vara motståndskraftiga mot nedbrytning och biologiskt aktiva även vid låga koncentrationer. Rester av läkemedel kan därför påverka hälsa och miljö negativt både när de tillverkas och används.
Det konstaterar Upphandlingsmyndigheten som därför tagit fram uppdaterade kriterier som gör det enklare att ställa hållbarbarhetskrav vid inköp av läkemedel till slutenvården – oavsett var tillverkningen sker.
– Kriterierna driver på utvecklingen för ökad öppenhet om var och hur tillverkning av läkemedel sker. Det ger upphandlande myndigheter bättre förutsättningar att kartlägga och prioritera miljömässiga och sociala risker, säger Margareta Bergh, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
När det gäller produktionen omfattar leveranskedjan ofta flera företag och länder. Otillräcklig rening av processvatten kan leda till utsläpp av läkemedelsrester till miljön. Förutom påverkan på djur och andra organismer kan utsläppen bidra till utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier.
–Läkemedelsrester kan också spridas i svenska sjöar och vattendrag och ge oönskade miljöeffekter, säger Margareta Bergh.
De reviderade kriterierna innehåller tilldelningskriterier som möjliggör att leverantörer som lämnar anbud kan ges mervärde i upphandlingen, bland annat utifrån information om var tillverkning och formulering av aktiva läkemedelssubstanser sker och tillgång till tillgänglig miljöinformation.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer