I dag överlämnade Leverantörskontrollutredningen sitt betänkande till civilminister Erik Slottner.
Utredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har sett över möjligheterna att göra det enklare för upphandlande myndigheter att kontrollera leverantörer och därmed stoppa oseriösa aktörer.
Utredningen föreslår att Bolagsverket ska ansvara för en samlad funktion där upphandlade myndigheter snabbt och enkelt kan få svar på om det finns uteslutningsgrunder.
I dag finns uppgifterna spridda hos Bolagsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och länsstyrelserna.
När en kontroll i belastningsregistret visar att en företrädare för en leverantör eller sökande är dömd för ett brott som potentiellt ska leda till uteslutning ska Bolagsverket bedöma om domen är relevant. Bolagsverket ska endast lämna ut belastningsuppgiften om det finns skäl för uteslutning, enligt utredningen.
Tjänsten ska vara kostnadsfri och kan vara i drift i oktober 2025, enligt utredaren Annika Bränström, som poängterar att man inte föreslår något nytt register.
Det nuvarande systemet med sanningsförsäkran föreslås tas bort.
Utredningen lämnar också förslag på att bestämmelsen om uteslutning av sökande i lagen om valfrihetssystem ska ändras till att bli mer lik bestämmelser i upphandlingslagarna. Exempelvis kommer samma brott som kan vara uteslutningsgrundande i upphandlingslagarna att vara så i lagen om valfrihetssystem.
Likaså föreslås att ett tydligt rättsligt stöd för behandling av känsliga personuppgifter i samband med uppföljning av kontrakt ska införas i upphandlingslagarna och i LOV.
Utredningen säger däremot nej till att utvidga skyldigheten att ställa arbetsrättsliga villkor till icke direktivstyrda upphandling samt att begränsa antalet underleverantörsled – frågor som också utretts.
Regeringskansliet ska nu se över utredningens förslag och skickar högst sannolikt ut dem på remiss, sa civilminister Erik Slottner på en presskonferens.
Glöm bara inte bort att det finns gott om utländska anbudsgivare, anbudssökande och åberopade företag – som ofta är ännu svårare att kontrollera än de svenska (inte minst om sanningsförsäkran slopas).
Rubriken är lite missvisande. Förslaget är inte att skapa ett nytt samlat register utan ett system för en samordnad registerkontroll. Som exempel, en upphandlande myndighet ska kontrollera uteslutningsgrunderna för en anbudsgivare den vänder sig då till funktionen hos Bolagsverket för att få aktuell information om företrädare för anbudsgivaren finns i brottsregistret för brott som potentiellt kan utgöra grund för uteslutning, om anbudsgivaren har en skuld på skattekontot och/eller finns i något av insolvensregistren. Se den översiktliga processbeskrivningen på s. 324-325.
Svar på Fredriks kommentar:
Det är inte bortglömt, fast syns kanske inte i artikeln.
Utredningens förslag är nämligen att ”en upphandlande myndighet eller enhet inte [ska] kunna begära att leverantören eller sökande lämnar handlingar eller intyg om myndigheten eller enheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till relevant information via en myndighet som tillhandahåller en funktion för samordnad registerkontroll. […] Det bör även framhållas att det på samma sätt som i dag kommer att vara möjligt för de upphandlande myndigheterna och enheterna att begära att leverantörer och sökanden lämnar in dokument och information rörande förhållanden och uteslutningsgrunder som inte kan kontrolleras genom den samordnade registerkontrollen.” (s. 213f)
Det vill säga i bland annat de situationer som beskrivs i kommentaren ovan så kan upphandlande myndigheter och enheter precis som i dag begära in andra underlag från leverantören. Vilken typ av intyg eller bevis det ska vara (om det är en sanningsförsäkran eller något annat underlag) måste den upphandlande myndigheten eller enheten bedöma. Inom EU finns eCertis till stöd för vilka bevis eller andra dokument som kan vara aktuella när det handlar om företag från andra EU-länder.
Spännande att läsa de över 400 sidorna.
http://www.kapitel13.se finns ju annars, det behöver man inte vänta på tills 2025.