Dagens verktyg räcker inte för att stoppa oseriösa leverantörer. Därför tillsätter regeringen nu en utredning om hur offentlig upphandling kan bli ett effektivt verktyg mot arbetslivskriminaliteten.
– Inte en skattekrona ska gå till företag som har gjort sig skyldiga till brott eller inte betalat sina skatter eller andra avgifter, säger civilminister Ida Karkiainen.
Utredaren ska föreslå en centraliserad myndighetsfunktion som ska underlätta effektiva och tillförlitliga leverantörskontroller.
Utredaren ska också bedöma möjligheterna och lämna förslag för att begränsa antalet leverantörsled i offentliga upphandlingar.
– Ju fler led av underentreprenörer desto svårare blir det att upptäcka arbetslivskriminalitet. De som livnär sig på att utnyttja andra människor ska inte sova gott på nätterna, säger biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson.
Slutligen ska utredningen ta ställning till om reglerna om uteslutning av leverantörer från att delta i valfrihetssystem bör skärpas och om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor även vid icke-direktivstyrda upphandlingar.
Under våren har Ida Karkianen och Johan Danielsson träffat representanter för branscherna bygg, städ och transport.
Samtalen har varit en del av underlaget till utredningens direktiv.
Utredare är Annika Bränström, tidigare generaldirektör för Bolagsverket och numera avdelningschef på myndigheten Digg. Senast den 31 augusti 2023 ska hon redovisa uppdraget.
Ännu ett verklighetsfrämmande och näringslivsfientligt förslag från S.
Skattekontroll sker i princip alltid vid upphandling, så till den grad att skattekontroll är en integrerad tjänst som utförs per automatik i upphandlingsverktyg. Utöver detta är en standardskrivning i upphandlade avtal att leverantörer som gör sig skyldiga till någon av uteslutningsgrunderna under pågående avtalsperiod kan hävas eller sägas upp från avtalet.
Att ”lämna förslag för att begränsa antalet leverantörsled i offentliga upphandlingar. ” visar på en total oförståelse över hur handel fungerar. Leverantörskedjor är globala och kan ha många underled. För viss industri är detta även en förutsättning för att kunna förädla det slutresultat som säljs på konsumentmarknaden.
Leverantörerna tar redan ansvar för sina led men Sverige kan inte leka världspolis utan måste utgå ifrån att Eurpoeiska företag följer ILO’s kärnkonventioner, såsom ratificerade av samtliga EU-medlemmar. Efter det har varje leverantör intresse av, samt ansvar för, att leverans från 3:e land uppräthåller en anständig nivå utifrån relevanta regelverk. Offentligheten tycks tro att den ligger längre fram än den privata sektorn vad gäller CSR, vilket är en naiv syn.
Igen handlar det om ett parti som egentligen inte vill se frihandel utan helst av allt skulle vilja avprivatisera stora delar av marknaden. Nu har de funnit ett verktyg för att genomdriva denna politiska ideologi, genom upphandlingslagstiftningen. Upphandlingslagstiftningen, å andra sidan, har som grundsyfte att stimulera frihandel samt öka möjligheterna för företag att leverera kvalitet till effektiva priser till offentlig sektor. LOU är både en skyddslag för företagen och en lag som ska motverka jäv och säkerställa att offentligheten konkurrensutsätter sina inköp.
FR 2422-22
Man skulle nästan kunna tro att det är val snart med tanke på ovanstående kommentar. Jag känner inte igen mig i den beskrivningen.
Kontrollerna som görs ger inte den nulägesbild man ofta vill ha, utan tillgängliga uppgifter är inte sällan med viss eller till och med ganska lång fördröjning. Dessutom är de fragmentiserade och ganska trubbiga, vilket skapar merarbete. Personligen välkomnar jag ett samlat verktyg för leverantörsbedömning som kan adressera detta.
Det är inte min erfarenhet att leverantörer har så god koll på eller kontroll över sina underleverantörer som de skulle vilja eller tror sig ha. Det är ofta svårt att följa kedjan och man måste vara ihärdig för att hitta felen som dessa aktörer gärna vill dölja. Att lättare undvika oseriösa aktörer som pga felaktigt beteende dumpar priser borde vara i alla seriösa leverantörers intresse, inte bara upphandlande myndigheters.
Jag håller med M. Jag välkomnar också ett effektivt verktyg för leverantörskontroller. I dagsläget beläggs viss information hos Skatteverket och Kronofogdemyndigheten med sekretess, varför det är omöjligt att göra en ordentlig kontroll.
Jag hoppas dessutom att ett sådant verktyg även kan presentera information om alla existerande företags ägarförhållanden. Ägs (eller företräds) företag helt eller delvis direkt eller indirekt av en rysk medborgare eller fysisk eller juridisk person, enhet eller organ som är etablerade i Ryssland? Om så är fallet – hur stor är ägarandelen? Det föreligger sannolikt en hel del svårigheter för de enskilda upphandlande myndigheterna att kontrollera ägarförhållanden för alla företag enligt ovan. Det skulle dessutom inte vara ekonomiskt försvarbart att Sveriges upphandlare själva kontinuerligt la tid på sådana kontroller. Så det torde vara en god idé att även denna information enkelt finns tillgänglig.
Det är svårt att göra detta bra idag. Inga system i världen ersätter helt viljan och kunskapen hos den som bedömer men det kan underlätta betydligt och spara otroligt mycket tid.
Vår erfarenhet är att privat sektor är mycket sämre på bakgrundskontrollerna avseende samhällsansvar (brottslighet, skatteinbetalningar, kollektivavtalsbrott etc) eftersom det inte är deras huvudintresse. Medan det är tvärtom hos offentlig sektor. Man är där bättre på att följa upp samhällsansvaret (trots bristande system och en hel del sekretesshinder) men är sämre på att först vilken ekonomisk status olika branscher behöver för att vara sunda. Men det är den generella bilden. Det finns många undantag.
http://www.kapitel13.se är ett unikt stöd till upphandlare som vill utreda om det finns grund för uteslutning (LOU 13 kap. §1-3). Men verktyget kan användas av alla organisationer och skapar transparens för både anbudslämnare och upphandlare avseende uteslutningsgrunderna. Om man vill granska en konkurrent som man misstänker borde ha blivit utesluten till exempel.
Det borde alla använda för att driva sunda affärer tillsammans. Utan att behöva få tillgång till känsliga uppgifter. Det har vi löst genialt!
När det gäller sanktionslistor är det svårare men ett tips är att använda http://www.qnister.com, det kan hjälpa en hel del.
Tänk på att vi aldrig kan få ett enda system för all bedömning (även om det vore skönt). Kreditupplysningslagen §6 (urklipp nedan) förbjuder blandning av dessa olika uppgifter i samma system:
”Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får inte utan medgivande av Integritetsskyddsmyndigheten behandlas i kredit- upplysningsverksamhet. Ett medgivande får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”