I första hand hoppas han på en form av självsanering i kommunsektorn, i andra hand vägledning från Finansinspektionen.
Frågan ligger nu hos Finansinspektionen för ett eventuellt rättsligt ställningstagande.
Detta sedan Rikard Jermsten förra året riktat kritik mot kommuner som försäkrar sig mot ”upphandlingsböter” och därefter fått stöd från de stora näringslivsorganisationerna som lämnade in ett klagomål till Finansinspektionen.
Rikard Jermsten har inte sett någon ljusning sedan kritiken framfördes för drygt ett år sedan – med garderingen att Konkurrensverket inte genomfört någon närmare granskning.
– Däremot är min bild att den tendens vi sett under en längre tid har fortsatt, det vill säga: det är vanligt förekommande med kommuner som försäkrar sig mot upphandlingsskadeavgift och används av alltfler.
– Samtidigt finns exempel på motsatsen där kommuner aktivt tagit ställning mot försäkringslösningen, vilket också Upphandling24 lyft fram, säger Rikard Jermsten om exemplet Malmö stad.
Han tillägger:
– Min principiella uppfattning är som sagt tidigare att det är förkastligt att använda sig av ett försäkringsskydd i det här sammanhanget och där är jag långtifrån ensam om kritiken.
– Nu närmast har jag med stort intresse följt det första uttalandet från regeringen – som en del av lagrådsremissen – där man uttrycker att de problem som vi lyft fram har goda argument.
Rikard Jermsten ser det som att frågeställningen börjar komma till sin spets och att det är positivt.
– Jag kan ju tycka att den naturliga lösningen är att alla kommuner gör som Malmö stad och avstår från att försäkra sig. Den andra lösningen är att få en ordning med ett ställningstagande som kommunerna behöver följa.
– Jag förväntar mig ett resultat av Finansinspektionens uttalande – ett sådant bör komma utifrån initiativet från Svenskt Näringsliv med flera om tolkning av försäkringsavtalsrättsliga principer ska tillämpas i förhållande till den här försäkringen.
Han har förståelse för att regeringen i nuläget bevakar frågan.
– Så länge det är en fråga för rättstillämpningen kan inte regeringen påverka och då återstår regleringsspåret först om det visat sig inte vara en fråga för tillämpningen.
– Skulle det inte bli klarhet rättsligt så ser jag framför mig att man måste reglera lagstiftningsvägen och förhindra kommunerna att teckna den här typen av försäkringar. Men det ser jag som sista spåret och jag förstår hur regeringen resonerar, säger Rikard Jermsten.
