SLL menar att plan finns och att misstagen är få

Efter att Stockholms läns landsting, SLL, krävts på upphandlingsskadeavgift i fyra nya fall vill Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom att SLL skyndsamt tar fram och genomför en plan för att undvika ytterligare överträdelser.

– Vi tycker att det är olyckligt att vi flera gånger hamnat i förvaltningsrätten. Men det är viktigt att komma ihåg att vi har skapat vårdval värda flera miljarder medan de här enstaka direktavtalen sammanlagt är värda omkring 1tolv miljoner. Vi har prioriterat de områden som berör flest patienter. Inom vårdval gynekologi har vi till exempel fått in ett 40-tal vårdgivare med direktavtal i avtalsformen LOV, alltså Lagen om valfrihet, säger Gustav Ohlén, samordnare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen till Upphandling24.

Han pekar på att det finns en sådan plan som Konkurrensverkets generaldirektör efterfrågar och hänvisar till ”Plan för upphandling av hälso- och sjukvård och beslut om förlängning av avtal” (pdf)” som togs fram och beslutades under 2015.  Syftet med planen var att tydliggöra i vilken takt olika vårdområden inom närsjukvård, tandvård, somatisk specialistvård, medicinsk service, rehabilitering och prehospital vård skulle upphandlas. Dessutom var syftet att skapa långsiktiga förutsättningar och ett stabilt stöd för att genomföra Framtidsplanens alla delar.

– Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en tydlig plan för hur avtalen ska prioriteras. Den beslutades i hälso- och sjukvårdsnämnden i fjol, säger Gustav Ohlén.

Där står bland annat att: ”I samband med genomförande av Framtidsplanen och realiseringen av länets nya vårdstruktur behöver ett antal vårdområden utredas avseende upphandlingsform. Under de senaste åren har redan några vårdområdens upphandlingsformer utvecklats, se bilaga 1. Enligt detta tjänsteutlåtande föreslås en plan för när resterande vårdområden ska upphandlas och vilken upphandlingsform som ska användas.”

Framtidsplanen kallas den stora utveckling av vården som genomförs i Stockholms län. I planen ingår att Nya Karolinska Solna har ett högspecialiserat uppdrag och ska ta emot de svårast sjuka patienterna. Övriga akutsjukhus ska bedriva den vård som kräver akutsjukhusens resurser. Resterande vård flyttas ut från sjukhusen närmare medborgarna och fördelas på flera aktörer.

– Det pågår just nu en stor utveckling av vården i Stockholm. Nya Karolinska Solna byggs som ska ta emot de svårast sjuka patienterna samtidigt som vård som inte behöver akutsjukhusens resurser ska flyttas ut från de andra akutsjukhusen. För att det här ska gå så bra som möjligt behöver vi på förvaltningen skapa bra förutsättningar för vårdgivare att ta emot de här patienterna. Det betyder att en stor mängd vård behöver få nya avtal. Hittills har vi utvecklat 30 vårdval och vi jobbar hårt med att avsluta de återstående direktavtalen och få in de vårdgivarna i andra avtalsformer, säger Gustav Ohlén.

Han säger att de varit viktigt för dem att följa sina åtaganden enligt hälso- och sjukvårdslagen.

– Vi har gjort bedömningen att det har varit viktigt att ha en kontinuitet för patienterna. I vissa fall har vi bedömt att det inte varit rätt att gå in i en stor upphandling innan vi haft förutsättningar klara när det gäller vårdinnehåll och organisering, säger Gustav Ohlén till Upphandling24.