Det framgår av Naturvårdsverkets årliga summering av statliga myndigheters miljöledningsarbete.
Totalt 187 myndigheter omfattas av den särskilda förordning som finns för miljöledning och därmed Naturvårdsverkets rapport.
Myndigheterna nådde under 2022 ett totalt upphandlingsvärde på 125 miljarder kronor. Av den summan inkluderas miljökrav till 89 procent av värdet, en ökning med 4 procentenheter jämfört med -21 och 7 procentenheter med -20.
De tio myndigheterna med störst upphandlingsvolym har tillsammans ett något högre genomsnitt för miljökrav med 92 procent. Trafikverket, Svenska kraftnät och Arbetsförmedlingen är några av de stora som drar upp snittet.
I rapporten konstateras att Riksrevisionen funnit att många myndigheter har brister kring att organisera sin inköpsprocess och saknar tillräcklig miljökompetens.
Nytt för årets miljöledningsrapport är en redovisning av minskade utsläpp från tjänsteresor och där levererar Naturvårdsverket ett kärvt budskap. Under 2022 ökade statliga myndigheters koldioxidutsläpp från tjänsteresor med 170 procent som en effekt av hävda pandemirestriktioner.
Björn Risinger är generaldirektör för Natuvårdsverket:
– Det var väntat att utsläppen skulle öka efter pandemin. Att de var lägre 2022 än 2019 är positivt, men som det konstateras i den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 krävs det en dramatisk utsläppsminskning för att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska nås. Det är viktigt att myndigheterna fortsätter utveckla arbetssätt och vidta andra åtgärder för att minska miljö- och klimatpåverkan.
